Från Rilpedia

Carl Fredrik Edvin Emil Key, född 7 oktober 1822, död 1892 i Visby, godsägare och politiker (nationalliberal); ledamot av andra kammaren 1867-1880. Far till Ellen Key.

Key föddes på Eds bruk i Kalmar län, vistades efter sin faders frånfälle, och sedan modern ingått nytt äktenskap, i sin styvfars, riksdagstalaren Adam Christian Raabs hem. Där väcktes hos honom redan vid unga år det intresse för politiska frågor, som senare under en viss tid av hans liv nästan helt upptog hans tid.

Efter att 1838 i Lund ha avlagt student- och 1841 kansliexamen antogs Key 1842 såsom extraordinarie kanslist i Finansdepartementet, tillbringade en del av de närmsta åren på utländska resor (skildrade i En resebeskrifning af Emil Key, 1846) och slog sig 1848 ned som lantbrukare på Sundsholms säteri i Gladhammars socken, Södra Tjusts härad av Kalmar län. Där erhöll han inom kort en mängd kommunala uppdrag, satt 1862-83 i Norra Kalmar läns landsting, där han 1872-81 innehade vice ordförande- och 1882-83 ordförandeplatsen, och var 1870-71 samt 1880-82 vice ordförande i Kalmar läns norra hushållningssällskap.

Samtidigt fick han tillfredsställa sitt begär att ta del i det politiska livet: 1867-83 representerade han oavbrutet Södra Tjusts härad i riksdagens andra kammare där han var en av de mest bemärkta medlemmarna av lantmannapartiet. Begåvad med stor lätthet att uttrycka sig och verkande för sina politiska syften med mycken iver i tal och skrift både inom som utom riksdagen, blev Key en av sitt partis förtroendemän. Han hade 1868-83 plats i riksdagens viktigaste utskott, statsutskottet, 1876-80 såsom vice ordförande och 1881-82 såsom ordförande, och i de särskilda utskott, som vid 1871 års urtima riksdag samt vid 1878 och 1883 års riksdagar tillsattes för försvarsväsendets och grundskatternas ordnande. 1879-83 valdes han till medlem av talmanskonferensen.

Av regeringen utsågs Key till ledamot av rote- och rusthållarekommittén (1867-68), skatteregleringskommittén (1879-83), lantförsvarskommittén (1880-82) och läroverkskommittén (1883). Bland de motioner, de var få, vid vilka Keys namn är fäst, kan nämnas den 1878 väckta motionen med förslag till ny härordning, vars grunder antogs av andra kammaren samma år och upptogs i regeringens vid 1883 års riksdag framlagda proposition. Då med detta förslags fall härordnings- och grundskattefrågorna, vilkas genomdrivande utgjorde främsta målet för Keys riksdagsmannaverksamhet, antagligen för en längre tid sköts åt sidan, sökte Key och erhöll 29 juni 1883 postmästartjänsten i Helsingborg samt nedlade samtidigt sitt mandat som riksdagsman.

Hans gravvård återfinns på Västerviks kyrkogård.

Källa

• Nordisk familjebok (1910), band 13, s. 1460-1461 (länk)