Från Rilpedia

Elsa Wallenberg (född Lilliehöök), född 26 januari 1877 i Viby, Örebro län, död 17 oktober 1951, dotter till generalmajoren Johan Lilliehöök och Gerda Virginia Wijk.

Elsa Wallenberg var barnbarn till Olof Wijk d.ä., grundare av den Wijkska familjedynastin vars handelsrörelse och skogsegendomar i Norrland kom att göra familjen till en av de rikaste i Sverige. 1900 ingick hon äktenskap med envoyén Axel Wallenberg, tillika ordförande i Svenska Tennisförbundet.

Elsa Wallenberg var Sveriges bästa kvinnliga lawntennisspelare 1897-98 och 1907-09. I Kronprinsens Lawn tennisklubb, sedermera Kungliga Lawn-tennisklubben, första internationella tävling på inomhusbana 1898 utgick hon som segrare i damernas singel liksom även i mixed dubbel tillsammans med kronprinsen, sedermera kung Gustaf V. År 1908 vann hon internationella svenska mästerskapet i singel och 1907 det skandinaviska. Vid olympiska spelen i London 1908 inomhus segrade hon över den skickliga engelskan Coles men blev senare slagen av slutsegraren Gwendoline Eastlake Smith med 6-4, 6-4, i en mycket uppmärksammad match. Wallenberg slutade på fjärde plats, efter bronsmedaljören, svenskan Märtha Adlerstråhle.

Elsa Wallenberg var av god internationell klass särskilt på inomhusbanor och är en av våra främsta kvinnliga tennisspelare genom tiderna. Hennes spel var enligt samtida expertis "enastående vackert och mycket effektivt".

Vid sidan av tennissporten ägnade Elsa Wallenberg stort intresse åt den kvinnliga fäktningen och var under en period ordförande i Stockholms Kvinnliga Fäktklubb.

Referenser

Källor

• Svenska Folkrörelser
• Ett sekel av svensk tennis 1896-1996 utgiven av Kungliga Lawn-tennisklubben vid dess 100-årsjubileum (1996).
• Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund