Från Rilpedia

Ekenmark var en svensk vävarfamilj från Östergötland. De sex syskonen Ekenmark utvecklade under mitten av 1800-talet vävkonsten, utbildade elever i densamma och författade även handböcker om vävning. Gustaf Ekenmarks hustru, Maria Christina Ekenmark, född Trolle, deltog också i syskonens verksamhet.

Innehåll 1 Medlemmar i familjen Ekenmark 2 Verksamhet 3 Bibliografi i urval 4 Se även 5 Referenser

Medlemmar i familjen Ekenmark

• Johan Erik Ekenmark, 1786–1833.
• Johanna Sofia Ekenmark, 1788- död senast 1864,
• Gustaf Ekenmark, 1789–1855 ^[1], alternativt 1792-1856 ^[2]
  • Maria Christina Ekenmark (född Trolle, gift med Gustaf Ekenmark), 1786–1850
• Lovisa Maria Ekenmark, 5 November 1795 - död tidigast 1864,
• Hedvig Christina Ekenmark, 29 januari 1797 - död tidigast 1864,
• Gustafva Fredrika Beckvall (född Ekenmark, g1: Beckvall, g 2: Gjerling ^[3]), 1800-1859,

Verksamhet

Från 1810-talet och framåt var familjen Ekenmark välkända som konstvävare, och utgav tillsammans böcker i vävarkonsten 1817, 1828, 1834 och 1846, förutom en del mindre skrifter. Under 1820-talet verkade familjen som kringresande vävlärare, bland annat i Kalmar, Växjö och Karlstad. 1825 anlitades de av Chalmers för att undervisa i vävning ^[4]

1828/1829 beviljades familjen en belöning på 4500 riksdaler av rikets ständer för sitt arbete inom vävnadskonstens område. ^{[5] [6]} De erhöll även bidrag från Norges storting samt från kungafamiljen för sin verksamhet. ^[7] 1831 arbetade Gustafva Fredrika en period som vävlärare i Uppsala. ^[8]. 1840 hade hon tillsammans med sin andre make kronolänsman Samuel Gjerling flyttat till Örebro och födde där sonen Walter Mauritz Gjerling. ^[9]

Gustaf Ekenmark var verksam som tygfabrikör och författade utöver vävnadshandböcker tillsammans med sin hustru och sina syskon även en del småskrifter som berörde nykterhet, kvinnans betydelse i samhället med mera. ^[10]

Under 1860-talet var Hedvig Christina och Lovisa Maria verksamma vid Slöjdskolan i Stockholm, där de även grundat en egen vävskola. Stålberg anger att systrarna vid hennes skrifts tryckning (1864) livnärde sig på sin vävundervisning, men att de hade det knapert ställt. ^[11] Rikets ständer avslog även vid två tillfällen syskonens ansökningar om pensioner, först för Gustaf och Maria Christina 1847/1848, sedan för Hedvig Christina och Lovisa Maria 1856/1858 ^[12].

Bibliografi i urval

• Ekenmark, J E och systrar, 1820, Handbok för unga fruntimmer i konsten att tillverka bomulls och linneväfnader.
• Ekenmark, Maria Christina, 1826, Mönsterbok för unga fruntimmer i konsten att tillverka faconerade och dubbla väfnader.
• Ekenmark, J E och systrar, 1828, Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning med begagnade av Harneskutrustning.
• Beckvall, Gustafva F, 1834, Handbok i väfnadskonsten.

Se även

• Ekenmarkska mönsterböckerna

Referenser

1. ↑ http://ne.se Nationalencyklopedin - Ekenmark
2. ↑ http://runeberg.org/sqvinnor/0151.html Stålberg, Svenska qvinnor - Ekenmark
3. ↑ http://runeberg.org/linnstrom/2/0937.html
4. ↑ http://www.chalmers.se/HyperText/ChalmersMagasin/nr2_2005/36-37.pdf
5. ↑ http://runeberg.org/sqvinnor/0151.html Stålberg, Svenska qvinnor - Ekenmark
6. ↑ http://runeberg.org/rixreg/1809sakl/1058.html
7. ↑ http://runeberg.org/sqvinnor/0151.html Stålberg, Svenska qvinnor - Ekenmark
8. ↑ http://www.ukforsk.se/landshov2/landshov2.pdf
9. ↑ http://iigs.rootsweb.ancestry.com/lindesberg/births1842.html
10. ↑ http://runeberg.org/linnstrom/1/0306.html
11. ↑ http://runeberg.org/sqvinnor/0151.html Stålberg, Svenska qvinnor - Ekenmark
12. ↑ http://runeberg.org/rixreg/1809saka/0410.html