Från Rilpedia

Eggert Ólafsson, född 1726, död 1768, var en isländsk författare.

Eggert studerade i Köpenhamn och när han återvände till Island igen skrev han tillsammans med Bjarni Pálsson en omfattande beskrivning av Island. Boken kallades Reisi igiennem Island (1-2 år 1772) och var den första boken i sitt slag. Han för författade även böcker på latin och danska där han skrev om Islands näringsliv, det isländska språket och naturen. För övrigt består Ólafssons författarskap till mestadels av dikter där den mest kända är Búnaðarbálkur (Lantbruksbalk) från år 1783. Boken är en rousseauansk och fysiokratisk hyllning till den isländske idealbonden.

Övriga litterära verk är Ferðabók Eggerts Ólafssonar og Bjarna Pálssonar från år 1772.