Egentliga Finlands landskapsvapen
Från Rilpedia
Egentliga Finlands landskapsvapen togs i bruk 1557, efter att Gustav Vasas son Johan 1556 hade förlänats det dåtida Finland, omfattande det nuvarande Egentliga Finland (som då kallades södra Finland) och Satakunda (norra Finland), som hertigdöme. Eftersom det moderna landskapets gränser i stort sett överensstämmer med det historiska landskapet, används samma vapen oförändrat även av det moderna landskapet.
Flaggorna i vapnet är egentligen så kallade fänikor. En fänika är en liten fana av det slag som fanns vid spetsen på en lans, ordet är således en diminutivform. Man kan förmoda att hertig Johan senare tog flaggan från vapnet för sitt tidigare förvaltningsområde som en symbol för hela Sverige, när han i egenskap av kung tog i bruk den nuvarande svenska flaggan 1569[källa behövs]. Färgerna i den svenska flaggan är dock desamma som i den svenska riksvapnet och i det äldsta kända beslutet om flaggans utseende, som utfärdades 1562 under kung Eriks tid på tronen, hänvisas till att blå flaggor med gula kors "av ålder" har använts för Sverige.
Vapnet pryds av en hertigkrona av det slag som användes på svenska landskapsvapen på 1500-talet. I Finland har dessa fortsatt att användas även efter den riksdelning som blev följden av freden i Fredrikshamn 1809.[1]
Blasonering
Blasonering:Två gyllene, korsade lansar på ett rött fält; en blå fana med två flikar fästad på vardera lansen och ett gyllene kors som sträcker sig ut till fanans kanter; som applikation en gyllene torneringshjälm, försedd med en krona.
Källor
- ↑ Kronan: hertigdömets krona. Kommunerna.net
