Från Rilpedia

Edsöreslagar var en sorts lagar som fanns i Sverige från tidig medeltid. De stiftades genom att kungen och eventuellt andra av rikets stormän svor en ed (söre=svära). Genom eden förpliktade de sig att försvara friden i landet. Enligt rimkrönikan var Birger jarl den förste som genom en ed skapade edsöreslagarna. De värnade om kyrkofriden, tingsfriden, kvinnofriden och hemfriden. Birger jarls son, Magnus, förnyade lagarna med Alsnö stadga 1280. Enligt Upplandslagens kungabalk 4, skulle eden av ”allra högste herrarna i Sverige” förnyas vid varje kungaval. Enligt edsöresbalken i landskapslagarna skulle den som bröt mot någon av lagarna få extra strängt straff.

I landslagen upptogs även andra förbrytelser som edsöresbrott. Den som gjorde sig skyldig till ett sådant skulle böta – om pengar inte fanns skulle brottslingen halshuggas.

I 1734 års lag bibehölls i huvudsakligen landslagens edsöresbrott, fast i modifierad form. I missgärningsbalken, 23 kapitlet stadgades: "Hvar som edsöre bryter, man eller kvinna, i staden eller å landet, böte hundrade daler och miste äran. Sker dråp deri eller rån, miste högra hand och lif sitt. Bryter någon edsöre annan gång, böte tu hundrade daler."

Genom förordningen av 20 januari 1779 räknades bara dråp och mord till edsöresbrott. I strafflagen från 1862 nämns ingenting om edsöresbrott.

Externa länkar

Nordisk familjebok, ugglanupplagan