Dvärgpapegojor

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Dvärgpapegojor
En rosenhuvad dvärgpapegoja
En rosenhuvad dvärgpapegoja
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Papegojfåglar
Psittaciformes
Familj: Äkta papegojor
Psittacidae
Släkte: Dvärgpapegojor
Agapornis
Vetenskapligt namn
§Agapornis
Auktor: Selby, 1836
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Dvärgpapegoja (Agapornis) är ett släkte inom familjen äkta papegojor.

Det vetenskapliga namnet Agapornis kommer från grekiskan och betyder "kärleksfågel" (av orden "agape" - kärlek och "ornis" - fågel). Namnet (liksom den engelska benämningen "lovebird") kommer av att de bildar par och är monogama tills den ena partnern dör. De putsar och matar ofta varandra.Det går att ha en dvärgpapegoja med ett marsvin en liten stund men man bör hålla koll hela tiden för dvärgpapegojan och marsvinet kan skada varandra.

Innehåll

Beskrivning

Dvärgpapegojor är 13-17 cm stora och väger 40-60 gram. De har en karakteristisk liten men kraftig kroppsbyggnad och en kort stjärt. Detta placerar dem bland de minsta papegojorna i världen även om näbben är relativt stor med tanke på kroppens storlek. De flesta dvärgpapegojor är huvudsakligen gröna med röda eller andra färger, medan tama exemplar genom mutationer har fått många olika färger och mönster, tex blå kropp i stället för grön. De kan bli 10-15 år gamla (upp till 20 år enligt annan källa).

Dvärgpapegojors storlek är jämförbar med de flesta parakiter. De kallas "småpapegojor" (dwarf parrots på engelska) tillsammans med sparvpapegojor och pygmepapegojor. Det bästa sättet att skilja dem från parakiter är kroppsformen. Dvärgpapegojor är bredare och kraftigare än de inte lika kraftigt byggda parakiterna.

Dvärgpapegojor som husdjur

Ska man köpa en dvärgpapegoja bör man försäkra sig om att den inte är viltfångad utan kommer från uppfödare. Detta är viktigt bland annat för att det ska finnas tillräckligt stora vilda populationer för att arten ska överleva. Utöver det så är viltfångade exemplar mer benägna att bli sjuka och/eller deprimerade och dö av detta.

Handmatade och människovana dvärgpapegojor blir väldigt bra sällskapsdjur men även föräldramatade papegojor kan tämjas. De är väldigt sociala och om de känner sig trygga med människor så sätter de sig gärna på deras axlar eller fingrar. Dvärgpapegojor lär sig sällan att tala men om de är tränade sedan unga år kan de härma vissa ord eller ljud som visslingar eller telefonsignaler.

En dvärgpapegoja som sitter på ett finger

Bur / boende

Enligt den svenska djurskyddslagen, L80, ska dvärgpapegjor ha en bur som är minst 70 cm lång, 45 cm bred och 60 cm hög.

Diet / foder

Till dvärgpapegojor kan man ge undulat- eller parakitblandning, men man bör vara försiktig med de allt för feta fröna som solrosfrön. Grönfoder och frukt ingår också i kosten och bör vara en naturlig del även hos den tama dvärgpapegojan. Dessa kan serveras i små tärningar i en skål. Dvärgpapegojan tycker också som att få leta efter sin mat, så att hitta på olika gömma-lekar är ett bra sätt att aktivera en papegoja.

Potentiella problem

Dvärgpapegojor är ganska högljudda fåglar och piper/skriker rätt högt. Vissa kan låta hela dagen, särskilt tidigt på morgonen.

De är även mycket aktiva och älskar att tugga på saker. Man bör därför hålla koll på dem när de är utsläppta så man kan skydda möbler, elkablar eller annat de skulle kunna tugga på.

Olika arter av agapornis kan para sig med varandra och producera hybrider. Dessa kan vara svagare än de "renartiga" fåglarna och man bör antingen hålla fåglar av samma art eller samma kön tillsammans för att undvika möjliga hybrider.

Arter och ursprung

Släktskap inom gruppen Agapornis baserat på genetiska tester.[1] Agapornis swinderniana (rött streck) är för närvarande oplacerad inom gruppen, men tillhör den.

Inom släktet finns nio olika arter, av vilka åtta kommer från afrikanska fastlandet, medan en (gråhuvad dvärgpapegoja) kommer från Madagaskar. Endast hos vissa arter av dvärgpapegojor är honor och hanar olika varandra, så kallad könsdimorfism, dessa inkluderar gråhuvad dvärgpapegoja, abessinsk dvärgpapegoja och svartnackad dvärgpapegoja.

Galleri

Viltfärgad Rosenhuvad dvärgpapegoja i Malmö.

Dvärgpapegojungar

Svartnackad dvärgpapegoja.

Orangehuvad dvärgpapegoja.

Svartkindad dvärgpapegoja.

Gråhuvad dvärgpapegoja av Alexander Francis Lydon (1836-1917).

Fischers dvärgpapegoja.

Svarthuvad dvärgpapegoja.

Rosenhuvad Dvärgpapegoja (Agapornis roseicollis)

Denna art är den populäraste av alla dvärgpapegojor, främst på grund av sina vackra färger och sin personlighet. Könsskillnanden måste testas med ett så kallat DNA-test som tas från en fjäder av fågeln. Men i början av häckningen kan ett bäckenbens-test säga vilket kön fågeln har. För att underlätta vid äggläggningen ökar avståndet mellan bäckenbensutskotten som sitter precis ovanför kloaken. Beteendet kan också hjälpa till vid könsbestämningen. Honan inreder boet helt utan hjälp från hanen.

Referenser

  1. ↑ Eberhard, Jessica R. (1998): Evolution of nest-building behavior in Agapornis parrots. The Auk 115(2):455-464.

Jonatan Östlund 2006

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Dv%C3%A4rgpapegojor"
Personliga verktyg