Spillkråka
Från Rilpedia
| ?Spillkråka Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig[2] |
|
|---|---|
 Spillkråkehane med tre ungar
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Hackspettartade fåglar Piciformes |
| Familj: | Hackspettar Picidae |
| Underfamilj: | Egentliga hackspettar Picinae |
| Släkte: | Dryocopus |
| Art: | Spillkråka D. martius |
|
|
|
| §Dryocopus martius Auktor: Gmelin, 1788 |
|
 Illustration av Spillkråka
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Spillkråka (Dryocopus martius) är en fågel inom familjen hackspettar. Det är den enda representanten för släktet Dryocopus i Europa.
Innehåll |
Utseende och läte
Spillkråkan är den största av Europas hackspettar, lätt igenkänd på den svarta dräkten. Hanen har hela hjässan röd, honan endast hjässans bakre del. Den är 50-55 cm lång, med en spännvidd på 64-68 cm. Vikten är 300 gram. Dess flykt är kråklik och går inte lika utpräglat i bågar som de andra hackspettarnas. Lätet är ett starkt ”kly-kly-kly” som påminner mycket om gröngölingens läte. Har även ett långt utdraget klagande läte.
Utbredning i Sverige
Spillkråkan förekommer allmänt till sparsamt i hela Sverige, förutom i fjälltrakterna. Arten är fridlyst. Den lever i äldre barr- och lövskog. Arten är huvudsakligen stannfågel, men vissa år förekommer flyttningsrörelser. Då är det mest de gamla hanarna som stannar kvar medan ungfåglarna drar söderut.
Häckning
Den mejslar på våren ut ett stort bohål i ett träd, på ca 5-10 meters höjd. Arten häckar relativt ofta i ett gammalt hål. Bokammaren blir över en halv meter djup, ibland över en meter. Det kan ta upp till en månad innan kammaren är färdiggjord. Spillkråkan lägger 3-6 ägg i början av maj och ruvar 12-14 dygn. Ungarna blir flygga efter 24-28 dygn. Under den första veckan värms ungarna nästan ständigt, men skulle de lämnas ensamma i boet packar de ihop sig som en ”värmepyramid”, de sitter på sina fötter och lutar sig mot varandra. Formationen hjälper också ungarna att hålla upp sina tunga huvuden till dess föräldrarna kommer med mat. Ungarna matas med föda som stöts upp av föräldrarna.
Föda
Spillkråkans föda består mest av myror men även annat som lever i ved, såsom insekter och spindlar.
Etymologi
Spillkråkan har fått sitt svenska namn av att den spiller träspån omkring sig när fågeln hackar ut sitt bo ur en trädstam. Namnet är känt från 1700-talet. Andra namn på arten är; Tallhackare, Svartspett, Spelkråka, Hålkråka och Regnkricka. Ett annat namn var Gertrudsfågeln.
En sägen lyder så här:
"'Vår Herre bad om bröd i en torparstuga, men vägrades detta av torparhustrun, som hetter Gertrud. Till straff förvandlades hon då till en fågel, som måste söka sin föda mellan barken och trädet och endast dricka vid regnväder. Hon flög ut genom skorstenen, och endast hennes hjässa förblev röd – kvinnan hade burit en röd hetta.
Det latinska namnet, Dryocopus martius, betyder ungefär ”Den som träget arbetar med träd”, samt namnet på en helig fågel i Rom som var tillägnad krigsguden Mars.
Noter
- ↑ BirdLife International (2008) Dryocopus martius. I: IUCN 2008. 2008 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 2009-05-10
- ↑ Steve Dahlfors (2008) Spillkråka. Sveriges Ornitologiska Förening 2009. Sveriges fåglar. <www.sofnet.org>. Läst 2009-05-10
