Dmitrij Mendelejev
Från Rilpedia
Dmitrij Ivanovitj Mendelejev (ryska: Дмитрий Иванович Менделеев), född 8 februari 1834, död 2 februari 1907, var en rysk kemist berömd som upphovsmannen till det periodiska systemet.
Om grundämnena ordnas efter stigande atomnummer i en serie och denna på lämpligt sätt indelas i perioder som skrivs under varandra, visar sig det märkliga förhållandet att grundämnena i de lodräta kolumnerna är besläktade. Med stigande atomnummer ändras grundämnenas egenskaper och återkommer periodiskt. Då Mendelejev uppställde sitt schema var han tvungen att lämna flera platser tomma, för att besläktade grundämnen skulle komma att stå under varandra. På så vis förutsade han existensen av flera då okända grundämnen.
Mendelejev föddes i Tobolsk i Sibirien som den yngste av sjutton barn till Marija Dmitrijevna Korniljeva och Ivan Pavlovitj Mendelejev (1783-1847). Hans far dog när han var 14 år och 1849 flyttade familjen till Sankt Petersburg där han påbörjade universitetsstudier 1850. Strax efter avslutade studier blev han sjuk i tuberkulos och flyttade därför en kort tid till Krim vid Svarta havet där han tog arbete som lärare vid en gymnasieskola. Han återvände till Sankt Petersburg 1856 där han blev docent i kemi vid universitetet. Mellan 1859 och 1861 studerade han i Paris och Heidelberg där han bland annat undersökte gasers olika egenskaper. Han återvände till Ryssland 1863 och gifte sig där med Feozva Nikitichna Leshcheva. Han var professor vid polytekniska institutet i Sankt Petersburg 1864-1866 och vid universitetet i Sankt Petersburg 1867-1890.
Upptäckten att grundämnenas egenskaper varierade periodiskt med stigande atomvikt gjorde Mendelejev när han arbetade på läroboken Kemins grundvalar 1867-1871. Den brittiske kemisten John Newlands hade 1866 presenterat sina idéer om grundämnenas oktaver vilket sammanföll med mycket av Mendelejevs egna resultat. Han presenterade sin första version av periodiska systemet för det Ryska kemistsamfundet i mars 1869. En något omarbetad version, mer lik den moderna versionen av systemet, presenterades i Annalen der Chemie und Pharmacie 1871.
Oberoende av Mendelejev hade den tyske kemisten Lothar Meyer gjort samma upptäckter nästan samtidigt med Mendelejev, men han publicerade sina resultat först 1870.
Grundämne nummer 101, Mendelevium är uppkallat efter honom.
Mendelejev valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien år 1905.