Divehi
Från Rilpedia
| Divehi ދިވެހި |
|
| Talas i | Maldiverna |
|---|---|
| Region | Maldiverna; Lakshadweep (Indien) |
| Antal talare | 300,000 |
| Klassificering | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Maldiverna |
| Språkmyndighet | |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | dv |
| ISO 639-2 | div |
| ISO 639-3 | [1] |
| SIL | div |
Divehi är ett indoariskt språk som talas av runt 300 000 människor i republiken Maldiverna där det är landets officiella språk samt på ön Minicoy (Maliku) i grannlandet Indien där det är känt som dialekten mahl. Divehi tros vara en ättling till elu eller äldre singalesiska. Många språk har haft inflytande över divehis utveckling genom tiderna; bland dessa är arabiska en av de viktigaste. Bland de andra återfinns singalesiska, tamil, malayalam, hindi, franska, persiska, portugisiska och engelska.
Lingvister är överens om att divehi är ett indoariskt språk som är nära släkt med singalesiska på Sri Lanka. Divehi utgör det sydligaste av de indoariska språken, och även det sydligaste av de indoeuropeiska språken. Tillsammans med den nära besläktade singalesiskan så utgör divehi en egen undergrupp inom de moderna indoariska språken.
En man vid namn De Silva föreslår att divehi och singalesiska har brutit sig ut från ett gemensamt språk. Han säger att "de tidigaste indiska dragen i maldiviska (divehi) är inte så mycket resultatet av en avknoppning från singalesiska, som resultatet av en samtidig delning tillsammans med singalesiska från de indiska språken på fastlandet." De Silva syftar på de dravidiska influenser som återfinns i divehi i till exempel gamla platsnamn. De Silvas teori stöds av legenden om prins Vijaya som denna återberättas i Mahavansha. Om man skall tro denna legend, bör migrationen av indoariska kolonister från Indien till Maldiverna och Sri Lanka ha skett vid samma tidpunkt. Detta betyder att divehi och singalesiska måste vara systerspråk som har utvecklats från ett gemensamt prakrit.
På grund av de stora avstånden mellan öarna har skillnader i uttal och ordförråd utvecklats, i synnerhet mellan de nordliga och de sydliga atollerna. Folk på Malé kan inte förstå dialekten på Addu.
divehi skrivs med en unik skrift, som kallas för thaana. Den skrivs från höger till vänster. Tidigare skrevs divehi med dhives akuru som skrivs från vänster till höger. Dhives akuru användes på alla öarna fram till 1700-talet och ankomsten av islam, och i all officiell kommunikation med atollen Addu fram till tidigt 1900-tal. Dessutom användes det på vissa isolerade öar och lantliga samhällen fram till 1960-talet. Den sista inhemska användaren av det dog på 1990-talet och idag lär sig maldiverna det som andra skrift, om de alls lär sig det.
Integrerat i divehispråket finns en sorts utarbetad klassdistinktion med tre nivåer: Den första nivån, "reethi bas" eller "aadhe-vadainevvun" används vid tilltal av medlemmar av överklassen och personer av kungligt blod, men används numera mest i nationella radio- och tv-utsändningar. När man visar respekt för äldre, tjänstemän och främlingar används den andra nivån, "labba-dhuruvun". De flesta använder den mer informella tredje nivån i dagligt tal.
Det finns inte någon direkt översättning av "hej" eller "adjö" i divehi. I stället kan du bli hälsad med ett leende eller ett lyft ögonbryn eller en förfrågan om hur du mår. Avsked uttrycks vanligen genom ett uttalande om att du ger dig av.
Ord som atoll ( en ring av korallöar eller rev) är lånord från divehi atholu. Engelskan har även lånat doni (en farkost för resor mellan atoller) från divehi dhoni (ytterst från tamil thoni - en båt).
Läskunnigheten på Maldiverna är mycket hög (98%) i jämförelse med övriga sydasiatiska länder. Sedan 1960-talet har engelska blivit skolspråk i de flesta skolor, men det ges fortfarande undervisning i divehi. Divehi är fortfarande det språk som används i administrationen.
