Disco

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Diskomusik)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser, se Disco (olika betydelser).
En discoboll.

Disco är en kultur och en musikgenre som startades och utvecklades under 1970-talet. Den ursprungliga discokulturen växte fram på New Yorks gayklubbar under 1960-talets sista år. Musiken som spelades var soul, funk och latinamerikansk musik. I takt med att kulturen växte uppstod även discomusiken som en egen genre. 1975 brukar räknas som det år då discomusiken fick sitt kommersiella genombrott och musiken hade sin kommersiella storhetstid 1976-1979. Dansfilmen Saturday Night Fever kom 1977 och introducerade en lättsmält bild av discokulturen till en masspublik. Musikstilen fick ett uppsving i slutet av 1990-talet, då en våg av retro från 1970-talet vällde fram, och nya låtar med det klassiska disco-soundet hamnade på topplistorna, såsom Jamiroquais Cosmic Girl, Pet Shop Boys New York City Boy och Sophie Ellis Bextors Murder on the Dancefloor.

Ordet disco kommer från franskans discothèque.

Innehåll

Discons vidareutveckling till nya genrer

Under 1970-talet växte Hip-hopen upp som en feströrelse där de rappade till just discomusik-bakgrunder. Den första hip-hoplåt som tog sig in på den amerikanska Billboardlistan var Sugar Hill Gangs Rappers Delight 1979, vilken använde bakgrunden till discolåten Good Times av gruppen Chic.

Under 1980-talet tog discomusiken ny form och blev mer synthbaserad. På klubbar i Chicago växte housemusiken fram, med grunden i soul och disco, men med ett sound som inspirerades av synthbaserad musik från Europa. Några av Chicagos housepionjärer var även med under discons födelse, exempelvis Frankie Knuckles, som var DJ tillsammans med Larry Levan på den inflytelserika New York-klubben The Continental Baths.

Samtidigt utvecklades i Europa - framför allt Italien och Nederländerna/Belgien - en elektronisk festmusik med stora influenser från såväl amerikansk som europeisk disco musikstilen Italodisco.

Under senare delen av 1980-talet utvecklades ur den samtida elektroniska popen det så kallade eurosoundet (ibland även kallat just Eurodisco) med artister och grupper som Modern Talking och Fancy. Under 1990-talet utvecklades sedan Eurodance, med artister och grupper som Pandora, E-Type, Gina G och Haddaway.

Artister som Kylie Minogue, Samantha Fox, Bananarama, Rick Astley och Lili & Susie framförde under 1980-talet så kallad "kommersiell" pop med influenser av disco.

Under 1990-talet och 2000-talet återgick många housemusiker till 1970-talets disco och samplade klassiska discolåtar i sin musik. Några kända exempel på det är Kenny Dopes The Bomb (under pseudonymen The Bucketheads) från 1995, Gustos Disco's Revenge (1995) och Armand Van Heldens You Don't Know Me från 1999.

Denna discobaserade house har även influerat popen, bland annat Alcazar och Kylie Minogue.

Disco i Sverige

Det producerades aldrig speciellt mycket disco i Sverige. Musikrörelsen (proggen) hade initiativet inom musiklivet i Sverige, och discons välproducerade musik med till synes ytliga texter om kärlek i stället för politik stod enligt många för allt som ansågs vara "kommersiellt" och "dåligt". De få exempel av svenskproducerad disco som ändå spelats in är bland annat popgruppen ABBA, vars melodier Dancing Queen från 1976 och Gimme Gimme Gimme och Voulez-Vous, båda från 1979, är deras mest discobetonade verk. Även Bengt Palmers och Björn Skifs gjorde några mer eller mindre seriösa försök i genren, liksom elektronmusikartisten Ralph Lundsten och hans album Discophrenia från 1978.

Utöver det fanns det enstaka dansband (framför allt Sten & Stanley) som spelade discocovers och en och annan egenproducerad melodi åt discohållet. Detta var ett mindre framgångsrikt försök av dansbandsgenren att möta konkurrensen från discogenren då det i båda fallen handlade om dansmusik. Discon fick nämligen dansbandsgenren att minska i popularitet, och det var först då discogenren började tappa i popularitet mot slutet av 1980-talet som dansbanden återigen kunde skörda stora framgångar, vilket man kom att göra under den kommande tioårsperioden.

Discons ytligt sett enkla uppbyggnad och stora popularitet lockade en del lycksökare (på samma sätt som rap kom att göra 10 år senare), och det finns ett antal novelty-inspelningar med sportstjärnor liksom dagssländor från Stockholms kändisvärld.

Kända artister och grupper inom disco

Många av artisterna och grupperna hade tidigare haft annan musik på sin repertoar, men "hakade på" discotrenden under åren då populariteten kulminerade, många för att överge den då populariteten började dala.

Tidiga discolåtar och låtar som influerade discomusiken

Discohits

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Disco"
Personliga verktyg