Dionysios d.ä.
Från Rilpedia
Dionysios d.ä. eller Dionysios I (latin: Dionysius, grekiska: Διονύσιος), född c:a 430, död 367 f.Kr., tyrann av Syrakusa, av låg börd. Far till Dionysios d.y.
Utmärkte sig redan som ung i kriget mot kartagerna och fick med anledning därav en fältherrepost. Sedan han genom list och ränker undanträngt sina medfältherrar och genom förhöjning av solden tillvunnit sig krigshärens bevågenhet, uppsvingade han sig (406) till envåldshärskare (tyrannos) över sin fädernestad och underlade sig därefter småningom en stor del av de övriga grekiska städerna på Sicilien. För att öka sitt inflytande förmälde han sig med en dotter till Hermokrates, en bland Syrakusas mest framstående män, och efter hennes död med Dions syster, jämte vilken han dock samtidigt tog en annan gemål, Doris från Lokroi.
Dionysios d.ä. lyckades kväva två upprorsförsök av de missnöjda syrakusanerna och bibehöll sig vid enväldet ända till sin död. Hans regering upptogs till stor del av krig mot kartagerna, som innehade ansenliga besittningar på Sicilien. Dessa krig fördes både till lands och till sjöss samt med växlande lycka. Av den kartagiske fältherren Himilko var Dionysios d.ä. en gång (396) hårt belägrad i själva huvudstaden, Syrakusa, men räddades genom att en pest härjade i det fientliga lägret, vilket tvang Himilko till återtåg. Genom sina flottor behärskade Dionysios d.ä. de angränsande haven och företog flera expeditioner mot södra Italiens kuststäder, bland vilka Khegion erövrades (386), efter elva månaders belägring. Även utanför Sicilien och Italien sträckte han sina planer och han gjorde (373), i förening med spartanerna, ett misslyckat försök att fördriva atenarna från Kerkyra (Korfu).
Dionysios d.ä. saknade inte statsklokhet och ägde en högst ovanlig handlingskraft, men plågades av en sjuklig misstänksamhet, vilken förbittrade hans liv och förledde honom till de skamligaste illdåd. Han hade även den fåfängan att vilja glänsa såsom skald och råkade i förtvivlan, då hans verser i Olympia mottogs hånfullt. Så mycket större blev hans glädje, då en av hans tragedier fick priset i Aten. De med utsvävningar förbundna festligheter, åt vilka han med anledning därav hängav sig, sägs ha förkortat hans liv.
Dionysios d.ä. har tillskrivits äran att ha grundlagt staden Adrano.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).