Från Rilpedia

Den historiska skolan är en konservativ rättsfilosofisk teori som uppstod under romantiken, i opposition mot den förnuftsbaserade formen av naturrätten och den politiska utvecklingen vid franska revolutionen. Till den historiska skolan förs ibland även likartade teorier från andra discipliner, som också går under det gemensamma namnet historism.

Framför allt bygger den historiska skolan på uppfattningen om historien som organisk och har i detta sprungit fram ur Herders filosofi. Den förste företrädaren för den historiska skolan var Gustav Hugo, men som den historiska skolans främste sagesman brukar Friedrich Karl von Savigny (1779-1861) sättas, och dennes programskrift Vom Beruf unser Zeit für Gesetzbegung und Rechtwissenschaft. Där förfäktar von Savigny att rätten inte kan filosoferas fram, utan att den är skapad av traditionen och folket, och därefter formad till vetenskap av rättsvetenskapen. I och med detta avvisade han att rätten skulle vara universell och evig. Juristens sak, enligt den historiska skolan, var därmed inte att med sitt förnuft finna vad det rätta var, utan att istället utröna folkmedvetandets uppfattning om det rätta. Ett sådant folkmedvetande skilde sig åt från ett land till ett annat.

Det fanns, menade von Savigny, tre sätt att finna det allmänna rättsmedvetandet: genom lagarna om dessa tillämpats länge utan kritik, genom seder och praxis, och genom juristernas uttalanden om rättsuppfattningen hos folket. Med jurister avsåg von Savigny historiska jurister i romarriket och framåt.

Den historiska skolan lade stor vikt vid begreppsjurisprudensen och systematiseringen av den romerska rätten. I likhet med naturrätten förutsatte den historiska skolan förekomsten av en ideal rätt, överställd den positiva rätten; den senare var endast giltig i den mån den stämde med den ideala rätten. I detta skiljer teorierna sig från rättspositivismen och Uppsalaskolan. Den historiska skolan anammade dock inte samhällsfördraget, eller naturrättens tro att rätten kunde kodifieras. Juristens roll var för dem i viss grad historikerns.

Källor

• Filosofilexikonet. Red. Poul Lübcke. Stockholm: Forum 1988. Uppslagsordet "historiska skolan, den". ISBN 91-37-09488-2
• Strömberg, Tore, Rättsfilosofins historia i huvuddrag. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur 1985, s. 39ff. ISBN 91-44-18632-0