Från Rilpedia

de Havilland DH 91 Albatross
Beskrivning
Typ	passagerarflygplan
Besättning	4
Första flygning	20 maj 1937
I aktiv tjänst	1938-1943
Tillverkare	De Havilland
Data
Längd	21,8 m
Spännvidd	32 m
Höjd	6,08 m
Vingyta	100,15 m²
Tomvikt	9 630 kg
Max startvikt	13 381 kg
Motor	4 × de Havilland Gipsy Twelve 12 cylindriga V-motorer
Dragkraft	4 x 525 hk
Prestanda
Max hastighet	362 km/h
Räckvidd med max bränsle	1 675 km
Max flyghöjd	5 455 m
Stigförmåga	3,5 m/s
Lastförmåga
Lastförmåga	22 passagerare

De Havilland DH 91 Albatross var ett brittiskt passagerarflygplan för transatlantisk postbefodran och passagerartrafik tillverkat av De Havilland Aircraft Company.

Flygplanet konstruerades 1936 av A. E. Hagg enligt den brittiska luftfartsmyndighetens specifikation 36/35, som sökte efter ett flygplan som kunde användas vid transatlantisk postbrefodran. Vid tillverkningen av flygkroppen användes de Havillands idé om en stark sandwich konstruktion av plywoodfanér och balsaträ som varvades i flera skikt. Metoden kom senare att användas vid tillverkningen av de Havilland Mosquito och de Havilland Vampire. Flygplanets kropp tillverkades i sandwich konstruktion medan vingarna var uppbyggda runt träbalkar som kläddes med sandwichfanér och duk. Landstället var placerat mellan vingen och flygkroppen, vid flygning var hjulen infällda i hålrum i kroppbukens undersida, under fenan var ett svängbart sporrhjul monterat. Två 12-cylindriga motorer som drev en tvåbladig propeller var monterade på vardera vinge. Kabinen utformades först som lastutrymme men senare öppnade man upp fler fönster i flygkroppen och passagerarantalet ökades till 22 platser. Vid utprovningen av det andra prototypexemlaret överlastade man flygkroppen med vikter tills flygplanet bröts av, därefter reparerades kroppen för fortsatt flygutprovning. Efter att flygprovningen var genomförd levererades de två prototyperna till Imperial Airways. Totalt tillverkades sju exemplar under åren 1938-1939.

Det enda flygbolag som tog Albatross i tjänst var Imperial Airways (IA) som fick sina första flygplan avsedda för 22 passagerare i oktober 1938. Dessa sattes in i trafik från Croydon till Paris, Brussel och Zurich. När sedan de två prototypflygplanen levererades till IA sattes de in i postflygning på de längre linjerna.

När andra världskriget bröt ut överfördes de två postplanen till Royal Air Force som använde dem i kurrir trafik mellan Storbritannien och Irland. Båda flygplanen kom att sluta sina dagar i samband med landningshaverier på flygplatsen i Reykjavik.

Passagerarflygplanen sattes in på linjer utanför krigsområdet, en linje öppnades mellan Bristol-Lisbon och en mellan Bristol-Shannon. Under ett flyganfall mot Bristol 1940 totalförstördes ett flygplan, två flygplan totalförstördes i samband med landningshaverier resterande två exemlar skrotades 1943.