Danderyd (kommundel)
Från Rilpedia
Danderyd är den västra delen av nuvarande Danderyds kommun. Kommundelen, som även kallas Västra Danderyd, har cirka 10 000 invånare. Samhället avgränsas i söder och väster av Edsviken, i öster av gränsen till Djursholm, i sydost av gränsen till Stocksund, i norr av Rinkebyskogen och i nordväst av området Sjöberg i Sollentuna kommun. Den största delen av kommundelen ligger väster om Norrtäljevägen, E18.
Innehåll |
Geografi
Danderyd var länge lantbruksbygd. Under 1900-talet byggdes villaområden på i första hand högre liggande områden som tillhörde Nora gård, Klingsta, Rinkeby gård och Kevinge. Även delar av den mark som tidigare hörde till Mörby gård och Berga gård räknas in i det område som idag definieras som kommundelen Danderyd.
Inom Danderyd finns både lågt liggande områden och högre liggande mark. Delar av området, bland annat söder och väster om Nora gård, låg cirka år 1000 fortfarande under vatten. Ännu i början av 1900-talet var delar av de centrala områdena i Danderyd sankmark.
Bebyggelse
De centrala delarna av Danderyd präglas av villabebyggelse, medan den södra delen av kommundelen, omkring Mörby, till stor del är beyggd med flerfamiljshus. Villamrådets karaktär skiljer sig från de östra, något äldre, grannorterna Djursholm och Stocksund. Tomterna är mindre och husen generellt sett något enklare än den bebyggelse som utmärker Djursholm och Stocksund. Området är delvis brant och backigt. Vägnätet slingrar och har anpassats till variationerna i topografin.
Exploateringen av den tidigare lantbruksmarken i Västra Danderyd tog fart när tomtförsäljningen i Nora trädgårdsstad inleddes 1926, d v s några decennier efter de övriga kommundelarna i Danderyds kommun. Orten fick sitt centrum vid Nora torg, och även i andra delar av samhället fanns flera livsmedelsbutiker.
Allt eftersom samhället växte fick ortens tidigare kärna vid Nora en minskad betydelse. Det tillkom flera områden med annan bebyggelse än villor. Vid kommundelens nuvarande kommersiella centrum Mörby Centrum, samt Mörbyskogen, Kevingeringen, Sätra och Rinkeby finns sedan 1950- och 60-talen bebyggelse med flerfamiljhus. Söder om Mörby Centrum ligger Danderyds sjukhus. Norr om Mörby Centrum finns ett område med moderna kontorshus. Mörby Centrum kommer inom de närmaste åren att byggas ut med både kontor, butiker och bostäder.
Äldre historia
Danderyd är en gammal kultur- och lantbruksbygd. Namnet har härletts ur "Dana-ör", som kan ha syftat på en stensamling (ör) som skulle ha lagts över ett sankmarksområde strax öster om Danderyds kyrka. "Dana" kan enligt samma källa [1] möjligen kopplas till ett äldre ord som betyder "madmark". En annan ofta framförd förklaring är att ortsnamnet har ett samband med 'Danskarna'.
Gårdsnamn, (till exempel Klingsta och Nora) samt runristningar vid Nora och Danderyds kyrka vittnar om att Danderyd har varit bebott åtminstone sedan järnåldern. De äldsta delarna av Danderyds kyrka är från omkring år 1400, men troligen har det funnits ett kapell eller mindre kyrka på dess plats redan tidigare.
Genom det nuvarande samhället fanns under förhistorisk tid en vattenförbindelse, mellan Stora Värtan och Edsviken. Landhöjningen har förändrat geografin och det tidigare sundet vid Nora är idag en dalgång mellan de båda höjderna Noraberget och Klingstaberget (bägge cirka 40 meter över havet).
Tidigare rann en öppen bäck från Ekebysjön i Djursholm förbi Danderyds kyrka, med anor från medeltiden, och Nora gård. Bäcken, som numera till största delen leds i en kulvert, fortsatte genom nuvarande Kvarnparken (där det fortfarande finns en gammal kvarnbyggnad, uppförd på 1700-talet) till sjön Nora träsk och vidare ut i Edsviken vid Borgenviken. Intill Nora gård, vid Kvarnparken, finns en vikingatida runristning på en bergshäll. Runhällen, Norahällen, har beteckningen U 130.
Modern historia
Danderyd blev köping år 1946. I den nya köpingen ingick då även den nordliga grannorten Enebyberg (idag en egen kommundel i Danderyds kommun), som hade varit ett eget municipalsamhälle sedan 1914. År 1971 slogs Danderyds köping samman med Djursholms stad, som tidigare hade gått samman med Stocksunds köping. Kommundelen Danderyd fick då ge namn åt hela den nya kommunen, bland annat eftersom den geografiskt sammanföll med Danderyds församling och det som tidigare var Danderyds socken.
Kultur och natur
Den relativt glesa bebyggelsen och flera obebyggda områden ger kommundelen en grön och öppen karaktär. I den nordvästra delen av samhället, vid Edsvikens strand, finns grönområdet Sätra ängar, med en enkel badplats och Danderyds församlings tidgare kyrkoherdeboställe, Sätra prästgård. Väster om Kvarnparken finns ortens gamla idrottsplats, Danderydsvallen, som är centrum för Danderyds sportklubb.
Vid Klingsta och Skogsvik finns småbåtshamnar i Edsviken. Vid Kvarnparken finns ett bassängbad. Där ligger även Danderydsgården, som byggdes som hembygdsgård på 1950-talet, och som hädanefter ska inrymma kommunens kulturskola. Kvarnparken är också centrum för ortens valborgs- och midsommarfirande i hembygsföreningens regi. Vid Borgenhalvön vid Edsviken finns ett område med stora flyttblock.
I den norra delen av kommundelen finns ett skogsområde, Rinkebyskogen, som även gränsar mot Enebyberg och grannkommunen Sollentuna.
Norr om Rinkeby gård finns ett mindre industriområde, samt den kommunala gymnasieskolan Danderyds gymnasium och ett sportcentrum med idrottsplats samt tennis-, curling- och fotbollshallar.
Intill Rinkebyskogen, utmed vägen till Edsberg i Sollentuna finns en av kommundelens två golfbanor, Danderyds golfklubb. Den andra, betydligt större, golfbanan Stockholms golfklubb i Kevinge ligger nordväst om Danderyds sjukhus.
Postort
Postorten Danderyd omfattar denna del av kommunen. Den har postnummer i serien 182 XX, vilka även omfattar kommunens övriga postorter, som sammanfaller med kommundelarna.
Källor och referenser
- ↑ Dana-ör, ett skeppslags historia, sid 17, K-E Renqvist, 1968
- En bok om Danderyd, Gitten Skiöld Widlund, 1990
- Danderydiana, Bidrag till Danderyds historia, Danderyds hembygdsförening.
- Kulturminnesvårdsprogram för Danderyds kommun, 1985
