Från Rilpedia

?Halvgräs
Agnsäv
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Enhjärtbladiga Monocotyledonae
Underklass:	Commelinider Commelinidae
Ordning:	Poales
Familj:	Halvgräs Cyperaceae
Vetenskapligt namn
§Cyperaceae Auktor: Juss.
Släkten
Agsläktet (Cladium) Axagssläktet (Schoenus) Borstsävssläktet (Isolepis) Flugstarrssläktet (Cymophyllus) Färgsävssläktet (Desmoschoenus) Hakstarrsläktet (Uncinia Havssävssläktet (Bolboschoenus) Klotsävssläktet (Scirpoides) Kyllingasläktet (Kyllinga) Plattsävssläktet (Blysmus) Skogssävssläktet (Scirpus) Skärmagssläktet (Cyperus) Småsävssläktet (Eleocharis) Starrsläktet (Carex) Sävsläktet (Schoenoplectus) Tuvsävssläktet (Trichophorum) Ullsläktet (Eriophorum) Se även lista över halvgräsens släkten
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Halvgräs (Cyperaceae) är en växtfamilj bland de enhjärtbladiga växterna. Dessa växter är örter som till det yttre liknar gräsen, med vilka de också är ganska nära besläktade. De har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med mycket enkelt hylle eller inget alls. Blommorna har vanligen tre ståndare och sitter i ax. Blommornas färg kommer av att de pollineras genom spridning med vinden, de är inte utformade för att attrahera insekter. Halvgräsen skiljs från gräsen genom att strået skenbart är oledat (det består av en utvecklad och flera outvecklade mellanleder) samt inuti är svampigt (inte ihåligt), att bladens slidor i regel är helt slutna och att fröet inte är sammanväxt med fruktväggen.

Detta är en stor familj med flera tusen arter. De förekommer i nästan alla länder, men rikligast i de nordligare, där de utgör en betydande del av växtligheten. Av de växtfamiljer som finns i Skandinavien är denna, näst efter korgblommiga växter och gräs (Poaceae), den talrikaste, av vilka de flesta hör till släktet starrar (Carex). De flesta halvgräs växer i kärr och på våta platser. Välbekanta är säv (Schoenoplectus lacustris), som kantar stränderna av insjöar, ängsull (Eriophorum angustifolium), utmärkt genom de vita, långhåriga fruktaxen, och starrarterna, av vilka en del utgör det mesta av gräset på sanka ängar. Stråna och bladen är kiselrika, saftlösa och torra.

Flera arter, till exempel jordmandel (Cyperus esculentus), har underjordiska stamdelar, som har använts som livsmedel. De underjordiska stamdelarna från andra arter har använts inom medicinen.

Externa länkar

• Den virtuella floran - Halvgräs

• Wikimedia Commons har media som rör Halvgräs
  Bilder & media

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).