Från Rilpedia

Conny Mithander, född 1954, är filosofie doktor i idé- och lärdomshistoria och lektor vid Karlstads universitet. Mithander disputerade vid Göteborgs universitet den 28 januari 1989 på en avhandling om ideologisk konvergens mellan politisk höger och politisk vänster.^[1] Han analyserade där den konservative tänkaren Thomas Carlyles och den kommunistiske tänkaren Friedrich Engels' kritik av 1840-talets kapitalism och industriella relationer i England.

Mithander är sedan 1990-talet verksam vid Karlstads universitet, som lärare och forskare, och deltar i den kulturella debatten. Hans forskning har rört radikalkonservatism, mediernas bilder av nynazism, samt "minnesgestaltning" (minneskultur eller memory work)^[2], minnets betydelse för identitet, kultur och historia. I Collective traumas (2007) undersöker han Per Engdahl och Nysvenska rörelsens reaktion på Tysklands nederlag 1945. Det är, skrev Svenska Dagbladet, "en studie i hur man inte bör hantera ett kollektivt trauma, en berättelse om det meningslösa i att envetet vägra se sanningen i vitögat och rätta sig efter dess ­realiteter".^[3]

Bibliografi

• Conny Mithander, Den dubbla kritiken : Carlyle och Engels om 1840-talets Manchester, Göteborg 1989. ISBN 91-7346-203-9
• Conny Mithander, "Nu skall det vara radikalkonservatism", Ord & Bild, 1995.
• Jesper Falkheimer & Conny Mithander, Bilder av nynazism i några svenska tidningar, Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar, 1999. Fulltext: [2]
• Andreas Kitzmann, Conny Mithander, John Sundholm (eds.), Memory work. The theory and practice of memory, Frankfurt am Main: Peter Lang, 2005. ISBN 3-631-53723-9
• Conny Mithander, John Sundholm & Maria Holmgren Troy (eds.), Collective traumas. Memories of war and conflict in 20th-century Europe, Bruxelles 2007. ISBN 978-90-5201-068-7

Källor

1. ↑ Ingemar Nilsson, Göteborgs universitet 1891-1995. Data över professorer, docenter, avhandlingar och befordringsärenden. 2, Göteborg 1996, s. 296. ISBN 91-88768-09-0
2. ↑ Engelska Wikipeda om "Memory work". [1]
3. ↑ Håkan Arvidsson, "Det kollektiva minnets fallgropar", Svenska Dagbladet 23/10 2007.