Från Rilpedia

Charles Éon de Beaumont (Charles Geneviève Louis Auguste André Timothée d'Éon de Beaumont), född 5 oktober 1728 i Tonnerre, Frankrike, död 21 maj 1810 i London; fransk diplomat och äventyrare.

Från 1743 studerade han vid Collège Mazarin i Paris och blev juris doktor. Som 21-åring började han skriva och utgav ett flertal publikationer. Han uppmärksammades av Ludvig XV av Frankrike och utnämndes till Kunglig Censor av historia och filosofisk-historiska vetenskaper.

Han fick anställning i Ludvig XV:s hemliga diplomati (Secret du Roi) och hade flera viktiga framgångar i sina diplomatiska uppdrag. Bland annat företog han 1755 en resa till S:t Petersburg där han lyckades återupprätta den diplomatiska förbindelsen mellan det ryska och franska hovet, som hade varit avbruten sedan länge. Därmed säkrade han Frankrikes allians med Ryssland inför utbrottet av Sjuårskriget.

Éon var ambassadör i S:t Petersburg 1758 - 1760, blev dragonkapten 1760 men lämnade armén 1762. Samma år blev han ambassadörsekreterare i London samt agent för "den hemliga diplomatien".

10 februari 1763 överförde han till Paris den engelska ratifikationen på det nya fransk-engelska fredsfördraget. För denna diplomatiska bedrift belönades han med en av sin tids förnämsta utmärkelser, Ludvigskorset.

Han begärde nu att bli ambassadör i London men hamnade i onåd. Detta berodde dels på att han dragit på sig stora skulder på grund av enormt slöseri, dels på att han invecklats i skandalösa gräl med den nye franske ambassadören i London och vägrade att lämna ut handlingar som var komprometterande för Ludvig XV:s hemliga diplomati.

På grund av Éons feminina utseende började det 1770 att uppstå rykten i London att Éon egentligen var kvinna - de engelska vadhållningsbyråerna var ivrigt sysselsatta med höga vad gällande hans rätta kön. Éon försökte på intet sätt förneka dessa rykten utan utnyttjade istället situationen. Han slöt 1775 en överenskommelse med franska regeringen att han skulle utlämna sitt arkiv mot att han erhöll livränta och för all framtid skulle bära kvinnodräkt.

Éon lämnade London i augusti 1777 och återvände till Frankrike, där han fullföljde sin roll som kvinna och kallade sigMadame de Chevalier d'Éon. Hans garderob betalades av kungen och drottning Marie Antoinette gav honom en gåva på 24.000 francs för att "köpa sig några vackra klänningar".

Han blev en populär gäst i de mondäna salongerna, men så småningom svalnade intresset för hans person, och han begärde att få inträda som officer på nytt. På grund av sin bråklystnad fick han sitta i fängelse en tid 1779, och drog sig sedan tillbaka till hemstaden Tonnerre.

1785 åkte han till London. Hans livränta upphörde efter Franska revolutionen och han blev då helt utblottad. För sin försörjning tvingades Éon, som även var en av sin tids skickligaste fäktare att - iklädd kvinnodräkt - ge uppvisningar i fäktning. De femton sista åren av sitt liv bodde han ihop med en kvinna i hans egen ålder, Marie Cole, som aldrig för ett ögonblick tvivlade på att Éon också var kvinna.

Han levde i stor fattigdom och avled 21 maj 1810. Vid obduktionen avslöjades det att den gamla damen de facto var en man. Den allmänne notarien från medicinska institutionen fastslog i protokollet att vid undersökningen av den avlidne kunde man fastställa att Éon var av manligt kön.