Från Rilpedia

Chabrias (grekiska Χαβρίας), berömd atensk fältherre under 300-talet f.Kr., vann härförarrykte under korintiska kriget, då han 388 f.Kr. slog spartanerna vid Egina. Under de följande åren kämpade han mot perserna, mot vilka han 387 f.Kr. understödde Euagoras av Cypern, och 385 f.Kr. egyptierna.

Sedan Aten slutit sig till det genom Pelopidas befriade Tebe, skickades C. 378 f.Kr. med 5 000 man mot de under Agesilaos befäl i Boiotien inbrytande spartanerna. Atenarna var till antalet underlägsna, men avskräckte fienden från att anfalla, därigenom att de, enligt en av C. uppfunnen anordning, i en fast ställning mottog honom med orubbligt lugn, "med skölden mot knä och framsträckt lans". I en sådan ställning avbildades C. själv, när hans landsmän sedermera reste hans bildstod. 376 f.Kr. förstörde han spartanernas flotta vid Naxos. När Aten övergått från den tebanska alliansen till en spartansk, försvarade C. Korint (368 f.Kr.) mot tebanerna. 361 f.Kr. deltog han, tillsammans med sin forne motståndare Agesilaos, i ett koalitionskrig mot perserna och förde därvid befälet på egyptiern Tachos flotta. I bundsförvantskriget 357 f.Kr. fick han jämte Chares överbefälet över Atens flotta, men stupade samma år vid ett djärvt angrepp på Chios hamn.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).