Från Rilpedia

Carl Johan Alfred Skogman, född 3 augusti 1820 i Stockholm, död 7 oktober 1907 i Stockholm, var en svensk friherre, sjömätare, kapten i flottan och riksdagsman.

Skogman var son till Carl David Skogman och blev student i Uppsala 1836, tog sjöofficersexamen 1839, medföljde som styrman den s. k. Oxehufvudska expeditionen till Buenos Aires 1841 och hemförde därifrån besättningen till Sverige samt utnämndes samma år till sekundlöjtnant vid flottan.

Efter att 1844-1846 ha varit sysselsatt med triangelmätning av Vänern och 1846-1851 med gradmätning av Bottniska viken och Norra ishavet. Han deltog i Selanders arbeten i Tornedalen och Lappland för Struves gradmätning.

1851-1853 medföljde han fregatten Eugenie på dess världsomsegling. Han gav ut den till allmänheten riktade boken om denna seglats. Den var illustrerad med litografier utförda av honom själv.

1861 utnämndes han till kapten och chef för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition, var 1863-1868 inspektör för rikets navigationsskolor och övergick 1866 på indragningsstaten, där han sedermera blev kommendörkapten.

Skogman deltog i de fyra sista ståndsriksdagarna (1856-1866) såsom ledamot av ridderskapet och adeln och var vid de tre sista ledamot av statsutskottet. Han var ledamot av myntkommittén 1869-1870. Dessutom var Skogman fullmäktig i Riksbanken 1863-1873, en av Stockholms stadsfullmäktige 1863-1874 och under hela sitt ledamotskap av första kammaren (1868-1871) jämväl medlem av statsutskottet.

Han blev ledamot av Örlogsmannasällskapet 1850 (hedersledamot 1871) samt invaldes 1854 i Krigsvetenskapsakademin och 1869 i Vetenskapsakademin. Han var också länge ledamot av Direktionen över Trollhättans kanalverk och av styrelsen över Skandinaviska Kreditaktiebolaget.

Verk

• Skogman, Carl: Erdumsegelung der Königl. Schwedischen Fregatte Eugenie, O. Janke, 1856. 

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Skogman, 1904–1926 ^(Not).

• Ottosson, Ingemar. "Kanonbåtspolitik med förhinder - Sverige, Danmark och Japans öppnande." Orientaliska studier, no. 100-101 (1999): 51-79.