Från Rilpedia

Carl Palmstedt, född 9 juni 1785 i Stockholm, död 6 april 1870 i Stockholm, professor, organiserade och var fram till 1852 Chalmerska Slöjde Skolans förste rektor, sedermera Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Palmstedt studerade bland annat matematik, fysik och kemi vid Greifswalds universitet i två år från 1801. Palmstedt ville egentligen bli läkare, men efter faderns död 1803, bestämde familjen att han skulle bli affärsman, och år 1806 startade han en grosshandelsfirma i Stockholm. Firman gick dock dåligt eftersom Palmstedt vantrivdes, och han övergav den och köpte istället en lantegendom i Södermanland som han skötte till 1816. Efter ett misslyckat äktenskap flyttade han tillbaka till Stockholm. Från 1816 arbetade Palmstedt med fysiska studier i Jöns Jacob Berzelius laboratorier och fick undervisning av professor Nils Gabriel Sefström. Från år 1816 var både Berzelius och Palmstedt delägare i Gripsholms kemiskt-tekniska fabriker, och år 1820 blev Palmstedt brukspatron där, samt investerade där större delen av sin förmögenhet. Fabriken brann ner 1825, och Palmstedt reste därefter runt i Europa fram till 1827.

På rekommendation av Berzelius blev Palmstedt föreståndare för Chalmersska slöjdskolan 1829-1852, och år 1830 fick han där professors titel, undervisade i kemi och fysik samt i kemisk- och mekanisk teknologi. Han instiftade 1841 Konst- och slöjdföreningen i Göteborg, vilken 1846 ombildades till Slöjdföreningen.

Som ordförande i Sundhetsnämnden i Göteborg 1834 var Palmstedt mycket verksam under stadens kolerafarsot, samma år. I fjorton år var han sekreterare i Göteborgs och Bohusläns hushållningssällskap utan arvode. Palmstedt var 1856 en bland jurymännen vid världsutställningen i Paris. Ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Under sina tjugofyra resor till utlandet förde han hem trettio volymer med anteckningar, och författade 490 stycken specifika avhandlingar och artiklar, av vilka cirka 300 gått i tryck. Han blev ledamot av Lantbruksakademien 1822, av Vetenskapsakademien 1838, och av Musikaliska akademien 1856. Palmstedt fick motta Vasaordens kommendörskraschan 1:a klass, riddarstjärnorna av Nordstjärne- och norska S:t Olafsordnarna, officerstecknet av den franska Hederslegionen samt Kungl. Maj:ts guldmedalj för medborgerlig förtjäsnt.

Familj

Föräldrar var stadsarkitekten, professor Erik Palmstedt (1741-1803) och Hedvig Gustava, född Rohsahmsson. Gift 1807 med Eleonora Katarina, född Alner († 1829), med vilken han fick två döttrar.

Referenser

• Göteborgare, Andra samlingen, kammarherre Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.135-142
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s.46 + s.48
• Carl Palmstedt - Pionjär för vetenskaplig teknisk utbildning, utgiven av Chalmers Tekniska Högskola, Informationssekretariatet, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1987
• Svenskt biografiskt handlexikon

Externa länkar

• Om Palmstedt och Chalmers