Svensköp

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln handlar om alla de nio byar som en gång ingick i Svensköps socken; Bylycke, Elmhult, Harphult, Hulta, Högestad, Killhult, Maa, Svensköp och Östenköp. Än idag utgör den gamla socknen det område som i folkmun benämns Svensköp.

Svensköp är en småort i Hörby kommun i Sverige. Vid utgången av år 2005 var Svensköp den femte största orten i kommunen^[2].

Svensköps socken

Pissestenen i Svensköp, ett stort flyttblock utmed gamla kyrkvägen. Här var sista chansen att före kyrkbesöket förrätta sina behov, kvinnorna vid ena sidan och männen vid andra.

Svensköps socken består av nio byar.

• Svensköp vars by omnämns för första gången 1377^[3].
• Elmhult omnämns 1465^[4]
• Bylycke med äldsta belägg från 1494^[5].
• Harphult med äldsta belägg från 1537^[6]
• Killhult med äldsta belägg från Landeboken 1569^[7].
• Högestad
• Östensköp
• Maa
• Hulta

Förr fanns det skolhus i Svensköp, Kilhult och Elmhult. Idag finns bara Kilhults skola kvar, en F-6-skola.

Historik

Ortnamnet Svensköp betyder "den av Sven köpta jorden". Påträffas i skrift som

• Swensskip år 1377^[8]
• de Swenschop år 1421^[8]
• Suendtzkiöb i jordeboken år 1636^[9]
• Swänskiöbe i mantalslängd år 1658^[9]
• Swenköb i mantalslängd år 1659^[9]
• Swänskiöp i mantalslängd år 1672^[9]
• Svenskiöp i husförhörslängd år 1696^[9]

Orten Svensköp och byn Svensköp

Byn Svensköp, där kyrkan låg fram till 1864, gav namn åt socknen. Svensköp utgörs av en mindre bykärna där även Svensköps kyrkoruin och Svensköps gamla småskola, som drogs in 1 juli 1955, ligger.

Sedan 1865 ligger sockenkyrkan i orten Kilhult cirka 3 km sydväst om Svensköps by. I Kilhult fanns förr poststation som Anna Rignell, Anna på posten, under flera år var föreståndare för.

Om man följer vägskyltarna till Svensköp kommer man inte till byn Svensköp utan till Kilhult. Denna ortnamnsförväxling beror troligtvis på flytten av sockenkyrkan. Då man 1865 byggde ny kyrka valde man, för att den skulle ligga mitt i socknen, att placera den i byn Kilhult. Därefter utvecklades Kilhult till att bli den största orten i socknen och här ligger, Svensköps konfektyr, Svensköps kyrka och livsmedelsbutiken Svensköps livs. Tidigare fanns här också Svensköps Lokalförening men denna lades ner 2007. Skolan som finns här heter dock Kilhults skola.

Fastigheterna i byn där Svensköps kyrka ligger har adress Kilhult och de i byn Svensköp har adress Svensköp men trots detta kallas Kilhult, något felaktigt, oftast för Svensköp. Även i SCBs statistik (se ovan) är det siffror för småorten Kilhult som redovisas då det står Svensköp.

Sevärdheter

• Brydestuan ligger i Kilhult. I en brydestua eldade man för att torka det rötade linet. När linet var torrt skulle det bråkas så att veden lossande runt lintrådarna.

Minnesmärke i Svensköp på platsen där ett engelskt bombplan havererade 30 augusti 1944

• Minnesmärke över havererat bombflygplan. 30 augusti 1944 klockan 00.20 havererade en engelskt Avro Lancaster i Svensköp. Planet hade kommit ur kurs. En medföljande bomb exploderade vid nedslaget. Piloten, en 23-årig engelsman, räddade sig i fallskärm. Fem ur besättningen omkom efter försök att rädda sig med fallskärm över havet vid Åhus. Den sjunde besättningsmannen var död redan innan planet kolliderade med marken. Explosionen orsakde en 10 x 10 meter och 3 meter djup krater. Söndagen 29 augusti 2007 invigdes minnesmärket vilket tillverkats av Kjell-Åke Espersson. Det är en exakt kopia av ett av flygplanets propellerblad vilken slungades iväg cirka 600 meter och träffade Svensköps småskola.
• Ola Ols bygdemuseum ligger ca 500 meter väster om Kilhult och är ett museum med bruksföremål från trakten. Drivs på privat initiativ och är öppet för besök.
• Pissestenen. Det stora stenblocket finns vid den gamla kyrkvägen och här förrättades behoven före kyrkbesöket. Kvinnorna vid ena sidan och männen vid andra.
• Skåningsbodabacken ligger i östra delen av socknen och med sina 195 meter över havet^[10] är den Linderödsåsens högsta punkt.
• Verkastenen i Svensköp är sten nummer 18 i verkalinjen och en av tre som hittats av de ursprungliga 21. Andrarums alunbruk på Christinehof anlades 1637 och var landets enda alunbruk. Tillverkningen av alun krävde mycket virke och bruket hade fram till 1823 rätt till all skog inom en cirkel på två mils radie som markerades med 21 stora stenar.

Svensköps kyrkoruin

Byn Svensköp blev bebyggd långt tidigare än övriga delar och eftersom man ville ha kyrkan mitt i byn byggdes den i Svensköp och hamnade därmed i utkanten av socknen. Den äldsta kyrkan i Svensköp uppfördes troligen redan på 1100-talet. 1769 uppfördes ett klocktorn och kyrkan renoverades samt byggdes till. När man 1855 beslutade att bygga ny kyrka valde man att göra detta i byn Kilhult för att den skulle vara placerad mitt i socknen. Den nya kyrkan togs i bruk 1864. På kyrkostämman 11 november 1864 beslutades att den gamla kyrkans inventarier skulle säljas och de spreds i bygden. En del har sedan skänkts tillbaka till Svensköps kyrka. Den gamla kyrkan kallades Sankt Lars tempel^[11]. Den gamla kyrkoruinen i Svensköps by stod länge och förföll men restaurerades 1951. Kyrkoruinen ligger i Svensköps by på väg mot Sätaröd och E22an.

Återkommande evenemang

• Julmarknad
• Midsommarfirande
• Valborgsmässfirande

Kommuntillhörighet

• Svensköps kommun 1863 - 1951. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft på nyår 1863 bildades Svensköps landskommun av Svensköps socken.
• Östra Frosta landskommun 1952 - 1968. Kommunen bildades som storkommun vid 1952 års kommunreform genom sammanläggning av socknarna Hörby (ej köpingen), Fulltofta, Lyby, Svensköp, Södra Rörum och Äspinge.
• Hörby kommun 1969-. År 1969 lades dåvarande Hörby köping samman med Östra Frosta landskommun samt Långaröds kommun för att 1971 ombildas till Hörby kommun. Färdigbildningen av Hörby kommun skedde 1974, då Bjärsjölagårds landskommun delades och församlingarna Västerstad och Östraby tillfördes kommunen.

Kuriosa

Det sägs att Svensköps gamla kyrka en gång i tiden hade haft två kyrkklockor. Dock tog trollen den ena och sänkte den i Wissmosse. I Kilhult finns en källa som kallas Klockekille. När man kände med långa störar i Klockekille kunde man förr stöta mot den av trollen bortrövade kyrkklockan.

Förr i tiden lär det ha hållits stora marknader i Svensköp men:

Det fanns en offerkälla, Sankt Lars källa, på socknens område. På grund av vidskepelse blev källan igenkastad i slutet på 1600-talet^[11].

Vägen mellan Svensköp och Huaröd kallas Prästavägen.

I början av 1920-talet gjordes ett kortvarigt experiment med spårväg i Svensköp. Initiativtagare var ett konsortium av rika bönder från trakten. Den första linjen drogs mellan Svensköps gamla småskola och bygdekyrkan, och man planerade redan på ett tidigt stadium att även utöka nätet till att täcka in Kilhults by och idrottsplatsen. Snart stod det dock klart att projektet var ett fiasko, och spårvagnarna rullade bara ett par veckor i Svensköp.

Under 1940-talet byggdes ett friluftsbad i utkanten av Svensköps by på vägen mot Sätaröd. Badet stängdes helt i när Svensköp 1969 uppgick i Hörby kommun. Vid 25-metersbassängen fanns också en nöjesplats där det bland annat hölls årliga blomsterfester. Kristianstadfödda sångerskan Ann-Louise Hanson uppträdde som tonåring vid Svensköps friluftsbad liksom OS-guldmedaljören Arne Borg.

Personer

• Carl Hallqvist, (1890-1978), målaremästare, en av initiativtagarna till Svensköps friluftsbad samt till restaureringen av Svensköps kyrkoruin.
• Helge Pratare, (????-21/8 1876), vandringsman, begraven på Svensköps kyrkogård.
• Ola Lundberg, (1852-1921), hembygdsforskare, lantbrukare, författare och bokförläggare.
• Kurt Mårtensson, (född 1926), hembygdsforskare och författare till flertalet böcker om Svensköps sockens historia.
• Hjalmar Nilsson, (1886-????), rektor på Alnarps lantbruksinstitut.
• Nils Persson, (1901-1969), folkpartist, riksdagsman för Malmöhus län 1944-1952 samt 1956-1958.
• Oskar Rignell, (1882-1956), lärare och kantor i Kilhult från 1907-1942, kommunalordförande med flera uppdrag.
• Ored Speleman (Ored Andersson), (1820-1910).
• Anders Sterner, född 1 april 1843 i byn Elmhult, död 21 maj 1911 i Alseda, riksdagsman och filosofie doktor.

Se även

Svensköps kyrka

Externa länkar

• Svensköps företagarförenings webbplats
• Svensköps webbplats
• Hörby kommuns webbplats
• Wikimedia Commons har media som rör Svensköp
  Bilder & media

Referenser

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005
2. ↑ SCB-folkmängden per småort vart femte år
3. ↑ Riksantikvarieämbetet
4. ↑ Riksantikvarieämbetet
5. ↑ Riksantikvarieämbetet
6. ↑ Riksantikvarieämbetet
7. ↑ Riksantikvarieämbetet
8. ↑ ^{8,0 8,1} Skånes bebyggelse del I, sid 439
9. ↑ ^{9,0 9,1 9,2 9,3 9,4} Mårtensson, K: De brukade jorden, sid 9-13
10. ↑ Skånes bebyggelse del I, sid 411
11. ↑ ^{11,0 11,1 11,2} Ohlén, C-E, Svenska gods och gårdar, sid 491

Källor

• Frosta härads hembygdsförening. Frostabygden 1992.
• Lundberg, Ola. (1914). Svensköps Sockens Minnesbok
• Mårtensson, Kurt. (1989). De brukade jorden
• Ohlén, Carl-Eric. (1937). Svenska gods och gårdar del VI. Skåne II. Mellersta delen
• Rignell, Karl Erik (red). (1988). Svensköps socken genom tiderna
• Skånes bebyggelse del I. (1958).