Bukspottkörtel
Från Rilpedia
Bukspottkörtel eller pankreas (nylatin pancreas, av likabetydande grekiska pankreas) är ett körtelorgan i kroppen. Den består av en exokrin del (utsöndrar enzymer som bryter ned födoämnen) och en endokrin del (utsöndrar insulin, glukagon och somatostatin).
Innehåll |
Anatomi
I människor är bukspottskörteln ett 15-25 cm långt organ i buken och ligger bakom magsäcken och i nära anslutning till tolvfingertarmen. Bukspottskörteln delas ofta in i tre regioner: huvud, kropp och svans.
Bukspottkörtelgången löper genom hela bukspottskörteln och tömmer sitt innehåll i den andra delen av tolvfingertarmen (området kallas för Vaters ampull). Gallgången ansluter sig till bukspottkörtelgången i närheten av den punkten.
Bukspottskörteln har sin blodförsörjning framförallt via mjältartären och tarmkäxartären. Venöst avflöde sker via en primär ven som ansluter sig till portvenen.
Fysiologi
Endokrin del
Det finns fyra huvudtyper av celler i de Langerhanska öarna, vilka är:
Cellernas namn | Hormon de producerar | % av öarnas celler | Fysiologisk funktion |
betaceller | Insulin | 50-80% | Sänker blodsockret |
alfaceller | Glukagon | 15-20% | Höjer blodsockret |
deltaceller | Somatostatin | 3-10% | Motverkar utsöndring av insulin och glukagon |
PP-celler | Pankreatisk polypeptid | 1% | Motverkar utsöndring av exokrina produkter |
De Langerhanska öarna är en kompakt samling av endokrina celler som är ordnade i kluster och som genomsyras av ett kapillärnät. De flesta av öarnas celler står i direkt kontakt med blodet i kapillärerna, och kan därmed utsöndra sina produkter direkt till blodet.
Exokrin del
Den exokrina delen utsöndrar pankreassaft innehållande enzym till tolvfingertarmen som deltar i nedbrytning av födoämnen. Bland annat lipaser, proteaser, amylaser och nukleaser.