Bo Hansson (journalist)
Från Rilpedia
Bo Gunnar Hansson, född 20 december 1933 i Jönköping, är svensk journalist, TV-programledare och filatelist. Han är son till kontorschef Gerald Hansson och Dagny Hansson, född Ahnberg.
Hansson tog studenten 1953 och bedrev universitetsstudier i Göteborg 1954-1957. Han började som sportjournalist och krönikör 1957-1962 på tidningen Idrottsbladet, var anställd på Strömbergs förlag 1962-1965, vid Radiosporten 1965 och började vid TV i samband med kanaldelningen 1969. Vid radion var Hansson ensam om att omfattas av Lennart Hylands gillande.[källa behövs] Hansson vann televisionens språkpris 1997 för ”en nyskapande och precis formuleringskonst och för ett träffsäkert bildspråk, fritt från onödiga schabloner”[1]. Sina främsta arbetsfält fann Hansson inom bandyn (han direktkommenterade SM-finalerna i många år), fotbollen (exempelvis VM-finalen 1994) och skridskosporten (han refererade flera av Tomas Gustafsons framgångar). Hansson gjorde sig känd för att i sina referat i stor utsträckning hänvisa till statistik och idrottshistorik.
Hansson var sommarpratare i programmet Sommar 1999[2]
I Tommy Engstrands intervjuprogram på Viasat Sport Engstrand 45 minuter berättade Hansson att hans största fritidsintresse är att bila genom Europa och besöka kulturella platser.
Hansson har också ett stort frimärksintresse och har en av Sveriges och kanske världens finaste samlingar av sportfrimärken.
Bo Hansson har tillsammans med Lars-Gunnar Björklund skrivit flera VM-böcker om fotboll (exempelvis 1982, 1986, 1990 och 1994).
Referenser
- ↑ Sportgrodornas prins som fått språkpris, Sydsvenskan 18 december 2008
- ↑ Bo Hansson, SVT 13 augusti 1999
Källor
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P A Norstedt & Söner, Stockholm 1999 s. 434
