Bävrar

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Bjur)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

?Bäver
Amerikansk bäver
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Gnagare Rodentia
Underordning:	Castorimorpha
Familj:	Bävrar Castoridae
Släkte:	Bävrar Castor
Vetenskapligt namn
§Castor
Arter
Europeisk bäver (C. fiber) Amerikansk bäver (C. canadensis)

Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Bävrar (Castoridae) är en amfibisk däggdjursfamilj i ordningen gnagare som blott innehåller ett enda släkte Castor. Bävrar bygger fördämningar och blir i genomsnitt cirka 15 år gamla. Ordet kommer ytterst från ett urindoeuropeiskt *b^heb^hru- som betyder något i stil med "brunt djur";^[1]^[2] se vidare följande schema.

Familjen består av ett släkte med två arter.

Europeisk bäver (Castor fiber)
Amerikansk bäver (Castor canadensis)

Utseende

Bävrar kan nå en längd upp till 60 cm utan svans och en vikt på ca 25 kilogram. Pälsen är brun och mycket tät. På en kvadratcentimeter hud finns omkring 23 000 hår. Människans hud har bara 600 hår per kvadratcentimeter. Pälsen skyddar djuret mot underkylning och bävrarna rensar den fortlöpande och smörjer in den med ett flottigt ämne, bävergäll. Med sina spolformiga kroppar, med svansen som liknar en fena och med simhud mellan fingrarna är bävrarna perfekt anpassade till livet i vattnet. När bävrar dyker stänger de näsan och öronen. De klarar sig under vattnet utan att andas i upp till 20 minuter.

Utbredning

Den europeiska bävern fanns tidigare i stora delar av Europa och Asien. Efter många år av jakt och förstöring av dess habitat genom lantbruk och röjning, främst utdikningar, gick antalet bävrar starkt tillbaka. 1870 fridlystes bävern i Sverige, men då var det redan för sent. Efter femtio år av frånvaro återinplanterades mellan 1922 och 1939 ca 80 bävrar i Sverige. De köptes från Norge och släpptes ut på 19 olika platser. Att bävern klarade sig från utrotning i Norge beror på att en enskild markägare fridlyste bävern på sina egna marker redan 1840.

Den nordamerikanska bävern är fortfarande rikligt förekommande i stora delar av kontinenten. Där är också en begränsad jakt tillåten. Beståndet i Finland består till stor del av amerikansk bäver. Man importerade bävrar från både Kanada och Norge efter det att den inhemska arten utrotats. På grund av intensiv jakt har inte den finska populationen ökat lika snabbt som den svenska och norska populationen.

Levnadssätt

Bävrar lever alltid i närheten av vattendrag.^[1] Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam. Dammbyggnaderna har ofta betydande storlek, den hittills längsta hittades 2007 i den kanadensiska delstaten Alberta med en längd på 850 meter.^[3] Vanligtvis ligger hyddans ingång under vattenytan. En vuxen bäver kan under en natt gnaga av ett träd med 50 centimeters diameter. När bävern fäller större träd är han enbart ute efter det tunna grenverket högst upp. Är trädet över en viss diameter gnager bävern bara igenom cirka 2/3 av stammen, lagom mycket för att trädet vid nästa kraftiga oväder garanterat kommer att falla. Fenomenet att invänta blåsigt väder har kunnat studeras under många år vid Kottlasjön på Lidingö där en bäverfamilj har etablerat sig sen ett tiotal år tillbaka. Vid tunna stammar gnager bävern helt igenom och släpar sen ner trädet till sitt vattendrag.

Bävrar går inte i ide utan är aktiva hela året. I maj månad föds årskullen som kan bestå av upp till fyra ungar. Barn brukar säga att bävrar äter träd men trädfällandet görs för att få material till dammbyggen och hyddan. Födan består främst av blad, bark, örter och vattenväxter. Bävern fäller även större träd.

Hannar av bävern lever med samma hona hela livet. Ungarna stannar hos sina föräldrar tills de är två år, alltså finns det oftast två kullar, årskullen och den från det föregående året hos föräldrarna.

För 10 000 år sedan utrotades en art av jättebäver (Castoroides ohioensis) i Nordamerika som kunde bli upp till 2,5 meter lång. De kunde krossa sina fiender med svansen som kunde bli upp till 0,7 meter på bredden.^{[källa behövs]}

Bildgalleri

\|Bäverdamm i Navarån	Typisk bäverhydda. Foto: Tommy Halvarsson.	Här har en damm börjat att byggas. Foto: Tommy Halvarsson	Bävergnag i vid en liten älv i Norge. Foto: Hasse A.
Färska bäverspår vid Kottlasjön på Lidingö. Träddiameter drygt 50 cm.