Birger Gunnersen
Från Rilpedia
|
|||||
|
|
|||||
| Kyrka | Katolska kyrkan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||
| Stift | Lunds stift | ||||
| Period | 1497–1519 | ||||
| Företrädare | Jens Brostrup | ||||
| Efterträdare | Aage Sparre (Jepsen) (Jørgen Skodborg) |
||||
|
|
|||||
| Född | omkring 1440 | ||||
| Död | 10 december 1519 | ||||
Birger Gunnersen, född omkring 1440, död 10 december 1519. Ärkebiskop i Lunds stift.
Han var son till en klockare från Lindbergs socken i Halland, gick 5 år i skola i Skara, studerade sedermera i Greifswald, där han tog filosofisk examen. Därefter blev han föreståndare vid domskolan i Lund. Han anställdes 1474 i Kristian I:s kansli. 1477 blev han kansler hos drottning Dorotea och efter hennes död, 1495, hos drottning Kristina. Under tiden hade han även blivit kanik i Lund och ärkedjäkne i Roskilde. 1497 utnämndes han till den siste av påven godkände ärkebiskopen i Lund. Birger Gunnersen låg i heta strider med den skånska aristokratin, som förgrep sig på kyrkans egendom. Hans främste motståndare var riksrådet Niels Hack på Häckeberga och rikshovmästaren Poul Laxmand. Gunnersen stödde de danska kungarnas strävan att styra över Sverige. För sista gången i nordens historia hävdade han Lunda-ärkebiskopens ställning som Sveriges primas genom att bannlysa Sten Sture den yngre och kyrkans övriga fiender i Sverige.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
