Billeberga-Sireköpinge församling
Från Rilpedia
Att hantera personnamn kan ofta vara knepigt. Var egennamnet sätts ut i förhållande till familjenamnet skiljer sig mellan olika kulturer, liksom om det över huvud taget finns ett familje- eller efternamn.
Innehåll |
Generellt
Danska namn
Danska namn kan vara knepiga. Typiskt består de av tre namn: Förnamn, mellannamn och efternamn. Om efternamnet slutar på -sen skall man referera till personen med både mellan- och efternamn. Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen kallas inte bara Rasmussen (fel) eller Fogh (informell ton), utan Fogh Rasmussen.
Om mellannamnet slutar på -sen, men efternamnet är mer speciellt, används bara efternamnet.
Isländska namn, och gamla nordiska namn
Islänningar har generellt inte efternamn på samma sätt som övriga nordbor. De namn som slutar på -son eller -dóttir är i allmänhet patronymikon, och anger vems son respektive dotter personen är. I sådana fall bör man omskriva personen med hela namnet, eller enbart förnamnet. Vigdís Finnbogadóttir skall inte omnämnas som bara "Finnbogadóttir", men Vigdís eller "Vigdís Finnbogadóttir" går bra. I de fall där det är fråga om släktnamn behandlas de på samma sätt som svenska sådana: Halldór Laxness kan omskrivas som bara "Laxness".
Samma sak gäller för många gamla nordiska namn. Bo Jonsson (Grip) skall inte kallas bara "Jonsson". Dessutom skall man se upp med personliga tillnamn, som inte heller är personnamn. Birger Jarl skall inte kallas bara "Jarl", möjligen "jarlen" eller "Birger".
Romerska namn
Består för högättade män av tre delar: "Marcus Tullius Cicero". Det första är ett vanligt förnamn, det andra ett släktnamn, och det sista ett familjenamn. Mer lågättade män hade endast två namn, förnamn och efternamn. Slavar hade endast ett namn. Man kunde även få fler namn under sin livstid. Vilket namn som används och sorteras på varierar. Kvinnor hade i regel endast ett namn, för högättade kvinnor var detta ofta faderns mellannamn i feminimform (Ciceros dotter hette Tullia).
Spanska namn
Består ibland av ett förnamn och två efternamn, där det sista är moderns. Båda efternamnen skall vara med: Gabriel García Marquez skall omnämnas som García Marquez, och sorteras under G.
Japanska namn
I Japan skrivs familjenamnet först. I väst vänder man ofta, men inte alltid, på ordningen när det gäller japaner i modern tid (efter andra världskriget, och ibland efter meijirestaurationen 1868). Således skriver vi Junichiro Koizumi (omvänt), men Natsume Soseki (rättvänt). Det mycket vanligare än i Europa att japanska artister, författare och andra endast omnämns med sitt artistnamn.
Kejsare omnämns i Japan aldrig med namn. Efter sin död används namnet på regeringsperioden som kejsarnamn för moderna kejsare (från och med kejsare Meiji). I väst används sedan andra världskriget namnet på moderna kejsare (kejsare Hirohito, inte Showa). Däremot används inte eventuella pojknamn, som burits före kröningen. Historiska kejsare (före Meiji) omnämns med sitt särskilda kejsarnamn, både i väst och i Japan. Kejsare Meiji och Taisho får även i väst namn efter regeringsperiod.
"Artistnamn" är betydligt vanligare i Japan än i väst, och förekommer inom en mängd yrken, idrotter, etc.
Omvänd ordning
På många platser skrivs familjenamnet ut före personnamnet. Detta gäller till exempel Ungern, delar av Afrika och stora delar av Asien. Ibland vänds ordningen när dessa personer omtalas på svenska (så skriver till exempel Imre Kertész sitt namn som Kertész Imre på ungerska), ibland gör den inte det (Mao Zedong). Försiktighet krävs.
Kikuyu, kalenjin m.fl.
På flera östafrikanska språk består personnamn av ett egennamn följt av ett ärvt namn (Egennamn -partikel- Arvsnamn).
I kikuyunamn tar den förstfödda sonen i en familj i regel faderns namn, den förstfödda dottern ärver moderns, den nästfödda sonen ärver farbroderns namn, och så vidare enligt ett bestämt mönster. Undantag finns givetvis, när fadern är okänd, föräldrarna saknar syskon, etc. Namndelarna hålls ihop av ett -wa-, som i Ngugi wa Thiong'o. Thiong'o är således inget familjenamn.
På liknande sätt är även kalenjinnamn som Daniel arap Moi uppbyggda.
Ofta har folk också kristna eller muslimska namn, som inte sällan används som förnamn, tillsammans med ett av de ursprungliga namnen. Bruket kan skifta mellan, språk, länder och personer.
Adelsnamn
Partiklar som "von" och "af" kan ibland utelämnas, speciellt om det fulla namnet kan antas vara känt. Sortering sker på resten av namnet; Olof von Dalin återfinns under D. I vissa fall är de dock lika mycket en del av namnet som det som kommer efter, och brukar då skrivas med stor bokstav: Louis De Geer (1818-1896) skall till exempel omtalas som "De Geer" och även han sorteras under D.
Speciella namn
- Leonardo da Vinci var från Vinci. Hans namn var Leonardo, och han skall omtalas så, inte som "da Vinci".
- Dante Alighieri omtalas som "Dante", och sorteras under D.
