Bentonit
Från Rilpedia
Bentonit är ett av de geologiska material som kan klassas både som jordart och sedimentär bergart, beroende på sedimentets litifieringsgrad. Bentonit har bildats genom sedimentation av vulkanisk aska och den har en hög halt av lermineralet montmorillonit som bildas vid nedbrytningen av vulkanisk aska. Bentoniten uppträder oftast som lerlager i sedimentära bergarter.
Det finns i huvudsak tre sorter av bentonit: naturlig natriumbentonit (Na-bentonit), naturlig kalciumbentonit (Ca-bentonit) och natriumaktiverad bentonit. Namnet bentonit kommer från Bentonformationen vid Rock Creek i Wyoming.
Fysiska egenskaper
Bentonitens främsta egenskap är dess uppsugningsförmåga, låga viskositet samt att det utvidgar sig mycket då den tar upp till exempel vatten. Na-bentoniten har bättre utvidgningsegenskaper och lägre viskositet än Ca-bentonit. Men genom att tillsätta kemikalier i Ca-bentonit kan man få den mer lik Na-bentonit, då kallas den natriumaktiverad bentonit.
Användningsområden
Förutom bindemedel i sandformning används bentonit till tätning i tunnlar och i kattströ. Bentonitleran spelar även en stor roll i slutförvaret av använt kärnbränsle då den används som en buffert mellan berggrunden och kopparkapseln. Bentonitlera används också vid klarning av viner och som klumpförebyggande medel, då med E-nummer 558.
Eftersom bentonit bildas av askan vid ett vulkanutbrott och förekommer som distinkta lager i andra sedimentära bergarter, exempel kalksten, används bentonitlager ofta för regional och global korrelering. Detta kan till exempel göras genom att man daterar bentoniten med hjälp av radiometriska dateringar.
