Kärnbränsle
Från Rilpedia
Kärnbränsle, bränsle i kärnkraftverk.
I världens två vanligaste typer av kärnkraftverk (kokvattenreaktorer och tryckvattenreaktor) består bränslet av stavar med ca 10 mm diameter av anrikat 235uran och ibland med inblandning av gadolinium . Stavarna sammansätts i kvadratiska knippen till bränslepatroner om ca 10 gånger 10 stavar för kokvattenreaktorer och ungefär 17 gånger 17 stavar i tryckvattenreaktorer.
Kärnbränslet består egentligen av kutsar, ca 8 mm i diameter och 10 mm höga som staplas till 4 m långa stavar och sätts ihop till bränsleknippen. Varje kuts energiinnehåll motsvarar 700 liter olja. Bränslet består i svenska kärnkraftverk av 3,8-4,8% Uran-235 och resterande del Uran-238 som nästan inte ingår i kärnreaktionen. Det är framförallt U-235 ämnet som klyvs och genererar energi. På grund av den höga neutronbestrålningen aktiveras dock 238uran till 239uran, som i sin tur sönderfaller till 239plutonium. I svenska reaktorer används plutonium som bränsle, mendan det i t.ex Nordkorea används för att tillverka atombomber.[källa behövs]
Kärnbränsleknippen innehåller ofta tomma kanaler i centrum av knippet för att en relativt större mängd vatten ska kunna befinna sig inuti knippet och fungera som moderator. I den nedre delen av bränsletknippet blandar man i vissa bränslefabrikat in gadolinium som sk "brännbar absorbator" som suger upp neutroner och bromsar reaktionen i den aktivare nedre delen av härden. Detta gör man för att kompensera för den reaktiva nyladdade härden man har i början på driftsäsongen, senare på säsongen har gadoliniumet konsumerats och bromsar inte längre reaktionen.
Tillverkare
Tre stora tillverkare av kärnbränsle dominerar i världen:
Referenser
Källor
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
