Bela IV av Ungern
Från Rilpedia
Béla IV, född 1206 i Pozsony (nuförtiden Bratislava), död 3 maj 1270 i Buda som son till Andreas II, var kung av Ungern 1235-1270.
Innehåll |
Regering
Han blev kung 1235 och från 1214 bar han titeln "den unge kungen" (på ungerska: az ifjú király), men på grund av sina motsättningar till sin fars politik, måste han tillbringa en tid i Österrike. När Béla kom hem, återvann han några tidigare kungliga landområden från högadeln. Han stödde också den italienska och tyska immigrationen och dessa folks strävanden att etablera städer.
På 1230-talet bjöd han det kumanska folket, som flydde från mongoliska tatarer ledda av khan Batu, till landet. Fientligheter utbröt dock mellan de kumanska och ungerska folken och kumanerna fortsatte till Bulgarien. De återvände först efter en tatarisk invasion av Ungern, varefter de fick privilegier av Béla.
Om den tatariska invasionen
De mongolska tatarerna kom till Ungern 1241 med fem arméer. Ungrarna led förintande nederlag vid Muhi den 11 april 1241. Kungen måste fly, först till Österrike och därefter till Dalmatien. Under tiden plundrade de tatariska trupperna Ungern. Batu återvände hem, när han erfor, att khan Oktaj (Ögödej) hade dött.
Bélas politik efter tatarinvasionen
De utländska invandrarna spelade en mycket viktig roll i återuppbyggandet av Ungern. Béla uppmuntrade med privilegier invandring och nykomlingarna medverkade i hög grad till återuppbyggandet av städerna, som Buda, Esztergom och Fehérvár. Det var bestämt att nya städer skulle skyddas med stenmurar. På grund av fattigdom saknades sådana, vilket blev en orsak till att tatarerna kunde förstöra så mycket.
Béla såg inte mera västerut för att sluta förbund, utan österut, och slöt en förbundspakt med fursten av Galizien.
Béla stärkte i sin lagbok från 1267 rättigheterna hos de "kungliga tjänarna", det vanliga folket.
Béla skapade ett länssystem (länen kallades királyi vármegye på den tiden), som användes fram till 1700-talet.
Politiken efter tatarinvasion medförde, att högadeln (på ungerska: "bárók") blev starkare.
Utrikespolitik
Efter att huset Babenberg dött ut i det Tysk-romerska riket, var huset Árpád och det tjeckiska huset Premysl rivaler om makten över Mellaneuropa. Ungerska bundsförvanter var familjerna Piast från Krakow (Polen), Rurik från Galizien, samt några familjer från Balkan (bl. a. Uroš, en serbisk kung).
Kriget slutade 1254 med fredsavtal i Buda, varigenom Béla uppnådde, att hans son, Stefan (István), skulle bli steiersk (idag i södra Österrike) prins. Österrike delades mellan Árpáderna och Premyslerna. Men freden varade inte länge, ty 1260 utbröt ett andra krig, som Ottokar II Premysl vann. Ottokar fick Kunigundas, Bélas dotterdotters, hand.
Efter Béla IV
Béla kallas också den andre som tog landet i besittning, eftersom han byggde upp hela landet efter tatarinvasionen. (Árpád var fursten, som ledde det ungerska folket till landet som idag kallas Ungern, därför är Árpád "den förste som tog landet i besittning", och Béla den andre). Under perioden efter 1242 hade Béla ett mycket utvecklat regeringssystem.
Familj
Gift 1218 med Maria Laskarea av Nicaea, dotter till Theodor I Lascaris. Tvingades på grund av stridigheter med sin son Stefan V dela det ungerska kungariket.
Barn:
- Stefan V av Ungern född ca 1240
- Heliga Kinga, helgon i Romersk-katolska kyrkan
- Heliga Margareta, helgon i Romersk-katolska kyrkan
- Saliga Jolanta, beatificerad av Romersk-katolska kyrkan, mormor till Elisabeth av Polen
- Elisabeth, hustru till Henrik XIII av Bayern
- samt ytterligare en son och fem döttrar
| Företrädd av: Andreas II av Ungern |
Ungerns regenter | Efterträdd av: Stefan V av Ungern |
Litteratur
- Európa uralkodói (Europeiska regenter) - Maecenas, 1999 ISBN 963-645-053-6
- Walter Mária: Történelem középiskolásoknak (Historia för gymnasietstudenter) - Nemzeti Tankönyv, ISBN 963-18-8631-X
