Batteri
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Batteri (olika betydelser).
Ett batteri är en komponent som innehåller lagrad energi och gör den tillgänglig i elektrisk form för andra komponenter som är anslutna till den. Det som i dagligt tal, och i denna artikel, kallas för batterier är i själva verket celler. Först när flera celler kopplas samman har man skapat ett batteri.
Den vanligast förekommande typen av batteri lagrar energin elektrokemiskt (galvaniska celler). Det förekommer också elektrostatisk lagring (kondensator), och bränsleceller. Ytterligare tekniker kan komma att användas i framtiden. Vissa typer av batterier får en viss mängd energi vid produktionen. När denna energi förbrukats är också batteriet förbrukat och bör kasseras. Andra batterityper kan återuppladdas genom att de ansluts till en annan elektrisk spänningskälla. Ett batteri eller enstaka cell, som är avsedd för återladdning, kallas ackumulator.
Innehåll |
Funktion
När ett batteri kopplas till en förbrukare börjar en ström av elektroner att röra sig från den negativa polen (katoden) genom förbrukaren till den positiva polen (anoden). Inga elektroner stannar kvar i förbukaren och förbrukas på något sätt. Strömmen av elektroner pågår tills skillnaden i laddning mellan polerna har jämnats ut. Elektronerna har då flyttat sig från minuspolen till pluspolen. När batteriets spänning har jämnats ut kan inte elektronerna längre röra sig genom lampan, och batteriet har tagit slut.
Självurladdning
Alla batterier har en viss självurladdning, varför de så småningom tar slut, även om de inte är inkopplade till någon förbrukare. Varm förvaring förkortar förrådslivet, kall förlänger det. Långtidsförvaring på solbelyst ställe är särskilt olämpligt. Förvarade i frysbox har batterier mycket låg självurladdning och håller fullgod kapacitet i åratal. De måste dock förvaras i tättslutande, vattentätt omslag för att inte fuktskadas av kondens.
Användningsområden
Elektriska batterier används i ett mycket stort antal olika elektriska produkter såsom bilar (bilbatteri), mobiltelefoner och ficklampor. I programminnesstyrda (PMS) apparater (datorer, diskmaskiner, TV-mottagare och så vidare) används ofta speciella minnesbatterier även när apparaterna normalt är nätanslutna. (De två blanka, myntliknande batterierna längst ned i bilden är av en 1-cellig batterityp som ofta används som minnesbatteri, men även till annat. Ibland kallade Knappcell. Minnesbatterier kan ha andra former också.)
Batterityper
Engångsbatterier
De batterier som inte går att ladda om kallas för engångbatterier. Till skillnad från ackumulatorer, som kan laddas om när de är förbrukade, är det inte möjligt att återställa batterier, varför de måste kasseras.
| Batterityp | Pluspol | Minuspol | Elektrolyt | Spänning | Drifttid i timmar vid normal last |
Speciell egenskap |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Brunstensbatteri | Kol | Zink | Salmiak | 1,5 V | 10 | Miljövänligt |
| Alkaliskt batteri | Mangandioxid | Zinkoxid | Kaliumhy- droxid |
1,5 V | 45 | |
| Silveroxid- batteri |
Silveroxid | Zink | Alkalisk | 1,5 V | 75 | Konstant spänning tills det är urladdat |
| Kvicksilver- batteri |
Kvicksilver | Zink | Kaliumhy- droxid |
1,35 V | 85 | |
| Litiumbatteri | Litium | Varierar | Varierar | 3 V (3,6 V | 45 | Konstant spänning tills det är urladdat |
| Zink-luftbatteri | Syre eller luft |
Zinkpulver | Kaliumhy- droxid |
1,25 V | 80 | Konstant spänning, miljövänligt |
Ackumulatorer
En elektrisk ackumulator är en kemisk spänningskälla som går att återställa, d.v.s. laddas om. Denna typ av batterier kallas även för sekundära batterier. Namnet kommer av att elektriciteten i ackumulatorn kommer från en annan energikälla, d.v.s. sekundärt. När ackumulatorn avger ström, förbrukas inte någon pol, de omvandlas bara från an kemisk förening till en annan. När omvandlingen är färdig är ackumulatorn urladdad. Till skillnad från ett batteri kan ackumulatorns poler kemiska sammansättning återställas genom att man kopplar en yttre spänningskälla till polerna. Då laddas ackumulatorn och när polerna är helt återställda är ackumulatorn laddad.
Typer av ackumulatorer:
Typbeteckningar
| ISO | USA | JIS | Andra beteckningar | |
|---|---|---|---|---|
| LR03 | AAA | MN2600 | ||
| LR1 | N | MN9100, 910A | ||
| LR6 | AA | UM3 | MN1500. "Penlight" | |
| LR14 | C | UM2 | MN1400, "Mignon" | |
| LR20 | D | UM1 | E 95 | MN1300 |
| LR61 | AAAA | |||
| 3LR12 | "Vanligt" ficklampsbatteri 4,5 V | |||
| 4LR44 | Kamerabatteri, 6 V | |||
| 6LF22 | MN1604, 6LR61, 9 V |
| ISO | USA | JIS | Andra beteckningar |
|---|---|---|---|
| R03 | AAA | ||
| R1 | N | ||
| R6 | AA | UM3 | "Penlight" |
| R14 | C | UM2 | "Mignon" |
| R20 | D | UM1 | |
| R61 | AAAA | ||
| 3R12 | "Vanligt" ficklampsbatteri, 4,5 V | ||
| 4R25 | 6 V | ||
| 6F22 | 9 V |
Alkaliska batterier har större energiinnehåll än brunstenbatterier.
Batterier och miljö
Batterier, som innehåller tungmetaller, och som inte samlas in innebär en risk för miljön i allmänhet och vår hälsa. Generellt försöker man därför gå ifrån batterier med tungmetaller.
I Sverige och flera andra länder finns system för att samla in batterier. Det har nu beslutats av EU-parlamentet att hela EU ska införa motsvarande system från och med 2008. För närvarande samlas batterier in i sju EU-länder: Belgien, Sverige, Österrike, Tyskland, Nederländerna, Finland och Frankrike. 2002 var Belgien det land som lyckades samla in flest batterier (59%) med Sverige på andra plats (55%).
Alla hushåll bör välja att köpa svanmärkta batterier, vilka inte anses vara miljöfarliga, även om de behöver sopsorteras som batterier.
Ökad försiktighet gäller när man köper MP3-spelare och annan hushållselektronik med inbyggda laddningsbara batterier. I den typen av utrustning förekommer fortfarande ganska ofta batterier med tungmetaller. Hushållselektronik ska därför aldrig bara kastas i soporna utan sopsorteras korrekt.
Bilbatterier innehåller höga halter av bly och ska alltid kasseras på ett korrekt sätt. Bly i naturen hamnar till slut i människan och kan orsaka sjukdomar och skador.
Kvicksilver från insamlade batterier återvinns och deponeras permanent. Orsaken är att man generellt vill gå ifrån all användning av kvicksilver. Andra tungmetaller från batterier återvinns och återanvänds. Undantaget är ev. tungmetaller i brunstensbatterier och alkaliska batterier.
Alla brunstensbatterier och alkaliska batterier deponeras tillsvidare. Orsaken är att en del av dessa deponerade batterier innehåller mindre halter av tungmetaller vilket försvårar återvinning.
Laddningsbara batterier är generellt bättre för miljön genom att de kan användas flera gånger. Konsumentverket räknade vidare ut 2002 att man på 200 uppladdningar sparar över 4000 kr.
Externa länkar
- Hem till holken, All information om insamling, Batteriföreningen
- Insamling av batterier och ackumulatorer systematiseras i EU från 2008, EU-parlamentet
- Branschorganisation för leverantörer av batterier, Batteriföreningen
- Batterier på rätt sätt för hälsa och miljö, Nyfiken vital
- Batterier - tjäna på att ladda själv!, Konsumentverket
- Svanmärkta batterier är bättre för miljön, Nyfiken vital
Wikimedia Commons har media som rör Batteri
Källor
- Anders Gustavsson: Praktisk elkunskap, Studentlitteratur, Lund 1996. ISBN 91-44-35871-7.
