Från Rilpedia

Louise Marie Thérèse Bathilde av Orléans, hertiginna av Bourbon, prinsessa av Condé, född i Saint-Cloud 9 juli 1750, död i Paris 10 januari 1822, var en fransk adlig republikan och demokrat, som under franska revolutionen var känd som Citoyenne Vérité.

Dotter till Ludvig Filip av Bourbon-Orléans och Louise Henriette av Bourbon-Conti och syster till Louis Philippe d'Orléans räknades hon till den franska kungafamiljen. Hon uppfostrades i kloster och fick lämna det då hennes äktenskap blev arrangerat. Gift 1770 med Ludvig Henrik II av Bourbon, prins av Condé. Paret levde åtskilda efter bara några månader, men fick Louis Antoine Henri de Bourbon tillsammans. 1778 avslöjades makens otrohet offentligt och de flyttade öppet isär 1780. Som separerad blev hon inte emottagen vid hovet, utan skapade sitt eget liv i Paris, där hon öppnade en salong som blev berömt i Europa som ett fritt debattcentrum för demokratiska ideer. Hon tog avstånd från kristendomen och fördjupade sig i ockultism. Hon fick en dotter med en sjöofficer i hemlighet, låtsades att dottern var föräldrarlös och adopterade henne.

Vid revolutionens utbrott 1789 blev hon demokrat och republikan och fick namnet Citoyenne Vérité (Medborgarinnan Sanning), stannade då maken och sonen emigrerade och erbjöd frivilligt sin förmögenhet till regeringen innan den blev konfiskerad. År 1793 rymde brorsonen Ludvig Filip från Frankrike, och regeringen gav då order om att alla släktingar till den förra kungadynastin skulle fängslas, och hon sattes därför i fängelse med sin bror och brorsöner. Hon frigavs 1794, men 1797 utvisades alla personer besläktade med den gamla dynastin ur Frankrike, och hon eskorterades till Spanien i en vagn med sin dotter och sin svägerska Louise Marie Adelaide av Bourbon. Under resan inledde hon ett förhållande med den tjugo år yngre polisofficer som satt med i vagnen för att eskortera dem, och som skulle bli hennes stora kärlek; då de tog farväl vid gränsen brevväxlade de.

1804 avrättades hennes son av Napoleon, en avrättning som blev berömd i hela Europa. Hon förbjöds att återvända till Frankrike och kunde inte göra det förrän efter Napoleons fall 1814, då den gamla kungadynastin återinsatts på tronen. Hon var nu återigen en medlem av franska kungafamiljen, och hon deltog i en del officiella ceremonier. Familjen ville att hon skulle återvända till maken, men hon fortsatte att leva sitt eget liv och återupptog sitt förhållande med den unge polisofficeren. Då hon dog 1821 brändes hennes memoarer och akten om den unge polisofficeren av kungahuset för att dölja hennes skandalomsusade privatliv.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia