Ålderspension i Sverige
Från Rilpedia
Ålderspension kallas den pension man får på grund av att man uppnått pensionsåldern (för närvarande mellan 65 och 67 år i Sverige) Undantag finns inom vissa yrkesgrupper. Exempelvis brandmän får pension redan vid 58 års ålder.
Dagens pensionssystem består av:
- Allmän pension
- inkomstpension
- premiepension
- garantipension
- avtalspension (eller "tjänstepension")
Dessutom kan man spara separat på egen hand.
Innehåll |
Allmän pension
Den allmänna pensionen består av inkomstpension, premiepension och garantipension[1]
Inkomstpension
Inkomstpension är en del av den allmänna pensionen. Varje medborgare som deklarerar inkomst betalar 18,5% av densamma i pensionsavgift, av vilket 16 procentenheter går till inkomstpension och 2,5 procentenheter till premiepension. Maximal pensionsgrundande inkomst är 7,5 prisbasbelopp (motsvarande en månadslön om 26.750 kr brutto år 2009). Inkomstpensionen administreras och betalas ut Försäkringskassan [1]
Premiepension
Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje medborgare som deklarerar inkomst betalar 18,5% av densamma i pensionsavgift, av vilket 16 procentenheter går till inkomstpension och 2,5 procentenheter till premiepension. Maximal pensionsgrundande inkomst är 7,5 prisbasbelopp (motsvarande en månadslön om 26.750 kr brutto år 2009). Premiepensionen administreras och betalas ut av Premiepensionsmyndigheten. Till skillnad från inkomstpensionen, som omedelbart betalas ut till dagens pensionärer, fonderas premiepensionen på individuella konton, och kan av medborgaren efter eget huvud investeras i upp till fem värdepappersfonder. Om något aktivt val ej göra placeras medlen i premiesparfonden.
Garantipension
Garantipension som i Sverige ingår i den allmänna pensionen är ett grundskydd för dem som har haft låg taxerad inkomst.
Garantipensionen garanterar att ingen får mindre än 2,13 prisbasbelopp per år om man är ogift och 1,9 prisbasbelopp per år om man är gift (före skatt)[2]. År 2009 ligger prisbasbeloppet på 42.800 kr. Pensionen garanteras alltså år 2009 till minst ca 7.600 kronor per månad för ogifta och ca 6.800 kr för gifta. För att få rätt till full garantipension förutsätts att man har bott i Sverige i minst 40 år. Har du bott i Sverige kortare tid blir storleken på garantipensionen det antal fyrtiondelar av hel pension som motsvarar det antal bosättningsår du har. Har du exempelvis bott 27 år i Sverige får du 27 fyrtiondelar av hel garantipension. Undantag görs för personer som beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt, de kan få fler fyrtiondelar än vad som motsvarar det antal år de varit bosatta i Sverige.
Är man född 1938-1953 så finns det ett garantitillägg. Den garanterar att din pension inte blir lägre än den tilläggspension man tjänat in till och med 1994. Garantitillägget och garantipensionen betalas ut tidigast från och med 65 års ålder.
En annan form av garantipension är Äldreförsörjningsstöd som kan betalas ut till personer över 65 år så att de kommer upp i minst 4421 kronor i disponibel inkomst per månad efter att skatt (2008). I Äldreförsörjningsstödet ingår även att en hyra på max 6200 kronor för en ogift person betalas av staten. Det finns inga krav på att ha bott ett visst antal år i Sverige för att få Äldreförsörjningsstöd.
Avtalspension
Avtalspension (eller tjänstepension) är pension som följer av kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund.
Avtalspensionens storlek varierar mellan olika arbetsgivare och kan, för vissa arbetstagare utan kollektivavtal, helt saknas.
Det svenska pensionssystemets historia
Folkpension infördes 1913 men pensionsbeloppet var lågt och många hade svårt att klara sig på pensionen. Tjänstemän hade högre betalt och tjänstemännens fackförbund hade överenskommit med arbetsgivare om en tilläggspension som betalades genom avdrag på lönen. Andra grupper hade inte på samma sätt möjlighet till tilläggspension.
En utredning föreslog 1955 ett system för allmän tjänstepension. Riksdagspartierna var oense om detta - de borgerliga ville att reformen skulle vara frivillig, medan socialdemokraterna tillsammans med SKP ville ha ett obligatoriskt system.
Vid en folkomröstning 1957 fick den linje som förespråkade ett obligatoriskt system flest röster. I riksdagen kunde socialdemokraterna inte driva igenom sitt förslag eftersom de politiska blocken hade lika många ledamöter. Men när regeringen ändå lade fram propositionen lade den folkpartistiske riksdagsmannen Ture Königson ned sin röst. Regeringens proposition gick därför igenom.
ATP-systemet trädde i kraft den 1 januari 1960 och de första ATP-utbetalningarna skedde 1963. (För mer om debatten om ATP-systemet se artikeln ATP-frågan). Tilläggspension hette tidigare allmän tilläggspension (ATP), men bytte 2003 namn till enbart tilläggspension.
Den svenska riksdagen beslutade 1994 samt 1998 om en stor pensionsreform. [3] Orsaken var bland annat att man ansåg det för kostsamt med ett förmånsbaserat system. Vänsterpartiet var det enda partiet i riksdagen som motsatte sig förändringen. I det nya systemet grundar sig pensionen delvis på livsinkomsten och delvis på inbetalda premier.
För personer födda efter 1953 så gäller det nya systemet fullt ut, medan för personer födda tidigare delvis får det tidigare systemet med folkpension samt ATP, allmän tilläggspension.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Försäkringskassan
- ↑ http://forsakringskassan.se/fakta/pension_garp38/
- ↑ [1] Inkomstgrundad ålderspension, m.m., Prop. 1997/98:151
