August Ahlqvist
Från Rilpedia
Karl August Engelbrekt Ahlqvist, född 7 augusti 1826 i Kuopio, död 20 november 1889 i Helsingfors, finländsk språkforskare och författare. Han var utomäktenskaplig son till sedermera general L.M. Nordenstam och arbetarkvinnan Maria Ahlqvist.
Innehåll |
Vetenskapsmannen och fennomanen
Ahlqvist gick i läroverk i Kuopio och kom i Helsingfors in i finsksinnade studentkretsar; grundade 1847 tillsammans med några likasinnade Suometar, den första finskspråkiga tidning som behandlade mera betydande kulturfrågor. Samtidigt började Ahlqvist ägna sig åt att vetenskapligt utforska det finska språket och företog på 1850-talet forskningsfärder till olika finska stammar i Östersjöprovinserna, Fjärrkarelen, Ryssland och Sibirien. Han efterträdde 1863 Elias Lönnrot som professor i finska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet. 1888 avgick han som emeritus sedan han 1884-87 verkat som universitetets rektor.
Ett av hans mest uppmärksammade vetenskapliga arbeten var De västfinska språkens kulturord (1871), i vilket han sökte belysa finnarnas äldsta kultur.
Skönlitterär författare
Ahlqvist angrep bland annat med hänvisning till språkriktighetssynpunkter skarpt Aleksis Kivi och dennes litterära produktion, vilket renderade honom ett tämligen negativt eftermäle. Han skrev själv under pseudonymen A. Oksanen fosterländsk lyrik på finska. Trots att han betraktade sin diktning som ett experiment innebar den såväl till form som innehåll ett viktigt framsteg för den finskspråkiga poetiska konsten.
Publikationer
- Satu, 1847
- Finland och finnarne före landets underkufvande af svenskarne, 1849
- Bidrag till finska. Finska språkforskningens historia, 1854
- Viron nykyisemmästä kirjallisuudesta, 1855
- Votisk grammatik jemte språkprof och ordförteckning, 1855
- Anteckningar i Nordtschudiskan, 1859
- Muistelmia matkoilta Venäjällä vuosina 1845–58, 1859
- Läran on verben i mordwinska, 1859
- Laulu kellosta (Friedrich Schiller), 1859 (översatt)
- Väkinäinen naiminen (Molière) (översatt)
- Kavaluus ja rakkaus (Schiller), 1863 (översatt)
- Säkeniä I-II, 1860, 1868
- Versuch einer mokscha-mordwinischen gramatik nebst texten und wörterverzeichniss, 1861
- Suomalainen runousoppi kielelliseltä kannalta, 1863
- Auszüge aus einer neuen grammatik der finnischen sprache, 1868
- Suomalainen murteiskirja, 1869
- Det vestfinska språkets kulturord, 1871
- Uusi suomalainen lukemisto suomalais-ruotsalaisen sanakirjan kanssa, 1873
- Suomen kielen rakennus, 1877
- Täydellinen Kalevalan sanasto, 1878
- Unter wogulen und ostjaken, 1883
- Elias Lönnrot, 1884
- Tutkimuksia Kalevalan tekstissä ja tämän tarkastusta, 1886
- Kalevalan karjalaisuus, 1887
- Suomalaisia puhekokeita, 1889
- Wogulischer Wörterverzeichniss, 1891
- Wogulische sprachtexte nebst entwurf einer wogulischen grammatik aus dem nacthklasse des verfassers. Hrsg. Von Yrjö Wichman, 1894
- Oksasen runoja, 1898
- Kirjeet, 1982
Källor
- Uppslagsverket Finland 1 (2005)
