Från Rilpedia

Arthur Joachim von Öttingen, född 28 mars 1836 i Dorpat, död 5 september 1920 i Leipzig, tysk musikteoretiker och fysiker.

Han studerade i Dorpat samt i Paris och Berlin fysik, astronomi och fysiologi samt var 1866-93 professor i fysik vid universitetet i Dorpat. Där inrättade han ett meteorologiskt observatorium, och var från 1894 honorarie professor i meteorologi och fysik vid Leipzigs universitet.

Förutom värdefulla fysiska och meteorologiska avhandlingar utarbetade von Öttingen till stor del det tredje och hela fjärde bandet av Johann Christian Poggendorffs biografiska lexikon (1904). Han skrev även många monografier i den av honom redigerade samlingen Klassiker der exacten Wissenschaften och författade ett In dualer Entwickelung (1866; ny uppl. 1913), vari han ofta lyckligt sökte försona Moritz Hauptmanns spekulativa och Hermann von Helmholtz naturvetenskapliga riktning, men tillika uppställa teorin om en dualism i den harmoniska uppfattningen av dur och moll som polariska motsatser, en åsikt, som vunnit anmärkningsvärda både anhängare (Riemann) och motståndare (Hostinsky) utan att den kunde sägas ha erhållit fullt vetenskapligt och ännu mindre praktiskt avgörande.

Arthur Joachim von Öttingen är farbror till Wolfgang von Öttingen

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Öttingen, Arthur Joachim von, 1904–1926 ^(Not).