Från Rilpedia

Sir Arthur John Evans, född 8 juli 1851, död 11 juli 1941, var en brittisk arkeolog. Han är känd framför allt för att han upptäckte den minoiska kulturen, som före honom var känd endast som en diffus myt.

Evans var son till John Evans, en papperstillverkare och amatörarkeolog. Han utbildades vid Harrow school, Brasenose college, Oxfords universitet och universitetet i Göttingen. Mellan 1884 och 1908 arbetade han som intendent vid Ashmolean museum i Oxford.

Evans specialintresse var Kreta och det var till stor del hans förtjänst att man gjorde en arkeologisk utgrävning av palatsstaden Knossos. Utgrävningsplatsen är nu öppen och tillgänglig för allmänheten. Knossos visade sig vara centrum för den minoiska kulturen. Evans publicerade sina fynd i ett verk om fyra volymer, The Palace of Minos at Knossos (1921–1935), som hör till de klassiska verken inom arkeologin. Han restaurerade också platsen och rekonstruerade en del av byggnaderna. I rekonstruktionsarbetet använde han delvis modern teknik och moderna material. Han lyckades inte tyda de skrivna meddelanden som fanns på platsen.

En annan viktig sida av Evans akademiska gärning var hans långtgående betoning av Kretas betydelse för regionen. Denna ledde till intensiv debatt med arkeologer som arbetade på det grekiska fastlandet, till exempel Carl Blegen och Alan Wace.

Evans har även undersökt grottan på ön Ukonsaari i Enare träsk 1873, som samerna använt som offerplats.

Evans invaldes i Kungliga Vetenskapsakademien 1907. Han adlades 1911 för sina insatser inom arkeologin.