Anthrax

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Denna artikel behandlar thrash metal-gruppen Anthrax. "Anthrax" är också ett annat ord för mjältbrand.
Anthrax
Scott Ian och Frank Bello
Scott Ian och Frank Bello
Information
Bakgrund Mall:Landsdata USA New York, USA
Genre(r) speed metal, thrash metal, groove metal
Aktiva år 1981-
Skivbolag Megaforce, Island, Elektra, Ignition, Beyond Records, Sanctuary, Universal
Artistsamarbeten Stormtroopers of Death, Nuclear Assault, Damnocracy
Relaterade band Stormtroopers of Death
Public Enemy
Nuclear Assault
Armored Saint
Webbplats Anthrax.com
Medlemmar
Charlie Benante
Dan Nelson
Scott Ian
Frank Bello
Rob Caggiano
Tidigare medlemmar
se lista nedan
Joey Belladonna och Frank Bello, 2005
Charlie Benante och Scott Ian
Joey Belladonna, tidigare sångare
Paul Crook, tidigare livegitarrist

Anthrax är ett amerikanskt thrash metal-band från New York. Gruppen bildades 1981 och släppte sitt debutalbum, Fistful of Metal, 1984. Anthrax var ett av de populäraste thrash metal-banden under 1980-talet och anses tillsammans med Metallica, Megadeth och Slayer tillhöra "The Big Four of Thrash".[1] De har sålt ca 10 miljoner skivor. I oktober 2009 utges "Worship Music", Anthrax första skiva på sex år.

En av bandets mest välkända låtar är "Caught in a Mosh" från albumet Among the Living vilket blivit något av bandets signaturmelodi.

Innehåll

Historia

Bildandet och debuten (1981 - 1983)

Anthrax grundades av gitarristen Scott Ian (eg. Scott Ian Rosenfeld) under den tid han gick på Bayside High School i Queens, tillsammans med gitarristen Dan Lilker och basisten Kenny Kushner. Det var Lilker som föreslog bandnamnet "Anthrax".[2] Kenny Kushner fick snart ge plats åt Paul Kahn som i sin tur ersattes av Dan Lilker som basist. Den vakanta platsen som andre gitarrist fylldes då av Greg Walls. Sångare under kortare perioder var efter varandra John Connelly, Dirk Kennedy och Scotts yngre bror Jason Rosenfeld, innan Neil Turbin tog över. Dave Weiss var bandets trummis en kort period innan han skadades allvarligt och fick lämna sin plats åt Greg D'Angelo.[2] Denna sättning gjorde många spelningar och spelade då både egna låtar som "Satan's Wheels" och "Hunting Dogs", men också covers av Iron Maiden, Kiss och Judas Priest, och deras första demo från 1982 lät mycket i stil med NWOBHM.[3]

Sommaren 1983 slutade Greg Walls och ersattes för en kort period av Bob Berry innan Dan Spitz från Overkill blev bandets gitarrist och en andra demo spelades in, för första gången i studio, i Sonic Recording Studios. Greg D'Angelo lämnade bandet för att så småningom bli medlem i White Lion och ny trummis blev Charlie Benante. Senare samma år gav bandet ut en 7"-singel med titelspåret "Soldiers Of Metal" och B-sidan "Howling Furies", vilket var en tidigare gjord inspelning med D'Angelo på trummor. Producent för singeln var Ross the Boss (Ross Friedman) från Manowar. På två veckor såldes 3 000 exemplar av singeln.[2] Anthrax skrev därefter kontrakt med Megaforce Records och spelade in sin första fullängdsplatta i slutet av 1983. Bandet gjorde ett antal spelningar bland annat i Boston där Anthrax var förband åt det schweiziska bandet Krokus.

Debutalbumet Fistful of Metal gavs ut i februari 1984 och producerades av Carl Canedy från heavy-metal-bandet "The Rods". I bookleten hälsar Anthrax sina fans med "To the bangers of the world who are the pulse of this agressive METAL movement that is taking the world by storm. This album is for YOU."[4] Megaforce Records återutgav albumet på CD 1992 och 1998 gavs den ut som en dubbel-CD tillsammans med EP:n Armed and Dangerous.

"Spreading the Disease" och "Among the Living" (1984 - 1987)

Neil Turbin lämnade bandet och för en kortare tid var Matt Fallon bandets sångare, innan Joey Belladonna (eg. Joseph Ballardini) tog över bakom mikrofonen. Fallon var under en period sångare i Skid Row. Även basisten Lilker lämnade Anthrax för att bilda hardcore/thrash-bandet Nuclear Assault och hans ersättare på basen blev Charlie Benantes yngre släkting Frank Bello. Första utgivningen med Belladonna som sångare blev EPn Armed and Dangerous, utgiven i februari 1985, vilken består av återinspelningar av tidigare material samt en Sex Pistols-cover av God Save The Queen. De två sista spåren på skivan är de tidigare inspelade Soldiers Of Metal och Howling Furies med Turbin som sångare och Lilker på bas.[5] Scott Ian och Charlie Benante fortsatte dock samarbetet med Dan Lilker och tillsammans med M.O.D:s sångare Billy Milano gav de under namnet Stormtroopers of Death ut albumet Speak English or Die ett par månader innan Anthrax andra fullängdsalbum utgavs.

Under maj månad turnerade Anthrax med Agent Steel och Dan Spitz tidigare band Overkill i "Metal Hammer Road Shows". En livevideo med de tre banden spelades in i Tyskland i maj 2006 och gavs ut av Metal Hammer senare samma år under namnet US Speed Metal Attack.[6] Det självproducerade andra fullängdsalbumet, Spreading the Disease, gavs ut i oktober 1985 och gjorde att Anthrax uppmärksammades av de stora skivbolagen. Albumet gick in på Billboard 200-listan på plats 113.[7] Island Records kontrakterade bandet och gav ut det tredje albumet Among the Living i mars 1987. Låten Efilnikufesin (N.F.L.) handlar om tragedin med skådespelaren John Belushis drogrelaterade död. Spåren Indians och I am the Law gavs ut som singlar och hamnade båda på försäljningslistorna. Båda låtarna spelas ofta live av Anthrax och Indians har även framförts med Beladonna i full indianhövdingmundering.[8] Among the Living var det första Anthrax-album som sålde Guld och tog sig in på plats 62 på Billboard 200-listan.[7] Skivan är tillägnad minnet av Cliff Burton, Metallica-basisten som dog i en bussolycka under en turné i Sverige.[9]

I februari 1987 turnerade Anthrax i mellaneuropa med support av Celtic Frost och Crimson Glory. Bandet turnerade också Nordamerika som support till Kiss och senare under året återvände Anthrax till Europa tillsammans med Testament, Exodus och Celtic Frost. Bandets ökande popularitet i Japan ledde till att debutalbumet Fistful of Metal återutgavs under namnet Fistful of Anthrax. Som bonusspår återfinns liveinspelningar av låtarna "Panic" och "Rise Hell" med Belladonna som sångare. Senare under året släpptes EP:n I'm the Man vars titelspår, rap metal-låten "I'm the Man" spelades flitigt i radio och sålde i över 500 000 exemplar vilket gav Anthrax sin första platinumutmärkelse.[8] EP:n innehåller även två liveversioner av "I'm the Man" samt en cover på Black Sabbaths låt "Sabbath Bloody Sabbath".

"State of Euphoria" och "Persistence of Time" (1988 - 1992)

I början av 1988 utgavs livevideon Oidivnikufesin ("nice fuckin' video" baklänges), inspelad i London, England, i november året innan. Tillsammans med producenten Alex Perialis spelade Anthrax in sitt fjärde studioalbum och State of Euphoria släpptes i september. Förutom de egna låtarna innehåller skivan en cover av Trusts låt "Antisocial". Med detta album fortsatte Anthrax öka sin popularitet och sina försäljningssiffror, med 30 plats på amerikanska försäljningslistan och plats 12 på den brittiska.[8] Bandet turnerade intensivt under året och öppnade för Ozzy Osbournes arenashower samt spelade i England tillsammans med Living Color. Därefter genomfördes en omfattande MTV-sponsrad turné med Exodus och Helloween som supportband. Musikerna i Anthrax deltog också på en rap-singel av New York-baserade U.F.T.O.

Under inspelningen av State of Euphoria spelades också ett antal cover-låtar in, bland andra The Sex Pistols "Friggin", Kiss "Parasite", Trusts "Sects" och The Ventures "Pipeline". Tillsammans med "Now It's Dark" från State of Euphoria samt en fransk version av "Antisocial" utgör dessa den år 1989 utgivna EP:n Penikufesin ("nice fuckin' EP" baklänges). Denna skiva släpptes aldrig officiellt i USA utan endast i Europa.[10]

I augusti 1990 släpptes Persistence of Time, Anthrax femte studioalbum, producerat av Mark Dodson. Försäljningsframgångarna fortsatte och albumet hamnade på en 24:e plats på Billboardlistan,[7] då det sålde i mer än 600 000 exemplar.[10] Detta blev det sista studioalbum bandet gav ut på Island Records då man därefter beslöt att lämna skivbolaget som hade köpts upp av PolyGram.

I slutet av året turnerade Anthrax i Europa som förband till Iron Maiden, och året därpå, 1991, var bandet huvudakt i den amerikanska delen av "Clash of the Titans tour" tillsammans med Slayer och Megadeth, och med Alice in Chains som öppningsakt. En turné med rap-akten Public Enemy genomfördes också innnan Anthrax samlade ihop och spelade in nytt material till samlingsskivan Attack of the Killer B's som innehåller liveupptagningar, ett par nya låtar, tidigare inte utgivna spår och nyinspelningar av flera gamla låtar. "Bring the Noise" är en nyinspelad Public Enemy-cover. Låten spelades mycket i radio och bidrog till att Anthrax musik spreds även bland lyssnare utanför skaran av hårdrockfans.[10] Under året släpptes även de två videorna Live Noize, inspelad under "Persistence of Time"-turnén, och Through Time (P.O.V.) samt EP:n Free B's.

Trots bandets framgångar valde Beladonna att lämna Anthrax och ny sångare blev John Bush som tidigare frontat det kaliforniska bandet Armored Saint. Bushs namn är också känt för att han tackade nej till att bli Metallicas sångare när han tillfrågades 1982.[11]

"Sound of White Noise" och "Stomp 442" (1992 - 1997)

Med John Bush som ny sångar gick Anthrax åter in i sudion, för att spela in sitt sjätte album. I maj 1993 släpptes albumet Sound of White Noise, producerad av Dave Jerden och utgiven av bandets nya skivbolag Elektra. Albumet såldes i över en miljon exemplar och gav en sjunde placering på Billboard Top 10-listan, Anthrax bästa albumplacering fram till idag.[7] Olika utgåvor innehöll förutom 11 originalsånger också, i olika utsträckning, covers på låtar av Cheap Trick, Thin Lizzy, The Smiths, Beastie Boys och Kiss samt en ommix av låten "Black Lodge".

Albumet Live (The Island Years) som gavs ut i april 1994 är som namnet säger, en samling av Anthrax inspelningar under det tidigare skivbolaget "Island". De första åtta spåren är inspelade i Irvine Meadows, Kalifornien, i oktober 1991, medan de fyra återståede låtarna spelade in med publik för Seton Hall-universitetets radiostation WSOU, i Electric Lady Studio i januari 1992. Albumet mixades av Michael Berbiero och Steve Thompson.[12] Anthrax inledde nu ett samarbete med produktionsbolaget "The Butcher Brothers" för albumet Stomp 442. Gitarristen Dan Spitz lämnade bandet innen inspelningarna började och utöver Scott Ian hörs på albumet gitarristerna Paul Crook samt Dimebag Darrell från Pantera. Stomp 442 släpptes i oktober 1995 och försäljningen resulterade i en förhållandevis blygsam 47:e placering på Billboard-listan.[7] Bandets popularitet som liveband påverkades dock inte och bland annat genomfördes en turné med horrorpunkbandet The Misfits.

Det skulle dröja tre år innan Anthrax åter gav ut nytt material och under den tiden aktiverades en del sidoprojekt. Scott Ians och Benantes tidigare band S.O.D. genomförde med sin orginalsättning en amerikaturné under 1997. Doom Squad var ett projekt med Scott Ian och John Bush tillsammans med Armored Saint basist Joey Vera, trummisen Gonzo och Jörg Fisher från Accept på gitarr. Bandet deltog på en tributalbum för Judas Priest, där Doom Squad bidrog med sin version av låten "Burnin' Up" (från albumet Hell Bent for Leather).

"Vol. 8: The Threat Is Real" och 11/9-attackerna (1998 - 2002)

Den ostabila situationen utan en fast andre gitarrist fortsatte och på 1998 års Vol. 8: The Threat Is Real delas gitarrspelet mellan Scott Ian, Charlie Benante och Paul Crook. Dimebag Darrell spelar på låtarna "Inside Out" och "Born Again Idiot" medan hans bandkamrat från Pantera, Phil Anselmo gästsjunger på "Killing Box". På det gömda avslutningsspåret "Pieces" sjunger Frank Bello. Försäljningssiffrorna minskade igen och albumet stannade på en 118:e placering på Billboard-listan. Albumet återutgavs 2003 av Sanctuary Records och då med bonusspåren "Giving the Horns", Radiohead-covern "The Bends" och D.R.I.-covern "Snap / I'd Rather Be Sleeping".[7] Året därpå släppte Anthrax en Best of-platta, Return of the Killer A's, med både Beladonna och Bush som sångare och även med tidigare basisten Dan Lilker gästande på ett spår. Bush blev kvar i Anthrax men deltog också i Armored Saints tillfälliga återförening under 1999 med plattan Revelation, samt som gästsångare i Six Feet Unders Scorpion-cover "Blackout" på plattan Graveyard Classics.

Som support till Mötley Crüe turnerade Anthrax i Amerika under 2000, med Snake från Skid Row som gästande gitarrist. Året därpå bidrog bandet till Twisted Sister-tributen Twisted and Strange, med låten "Destroyer". Bandet tillkännagav också ett nytt samarbete med Beyond Records. Det var planerat att bandet skulle genomföra en turné i USA med Judas Priest men efter 11 september-attackerna ställdes alla dessa shower in. I samband med de så kallade mjältbrandsattackerna under veckorna därefter ifrågasattes bandet och deras namn (Anthrax = mjältbrand). Anthrax fans tillfrågades också om bandet borde byta namn.[11] Tillsammans med bland andra Overkill, Sebastian Bach och ett återförenat Twisted Sister deltog Anthrax i en konsertkväll till stöd för poliser och brandmän som fallit offer för attackerna mot World Trade Center. I oktober genomförde bandet en Europaturné tillsammans med Motörhead.

"We've Come for You All" och återförening (2003 - 2005)

We've Come for You All är Anthrax nionde studioalbum. Efter flera fördröjningar gavs albumet ut i februari 2003 i Europa och 6 maj i USA. Utöver den vanliga utgåvan finns en begränsad utgåva med två bonusspår, första singeln Safe Home i akustisk version samt en cover av Ramones We're A Happy Family. Albumet ansågs vara en återkomst till bandets gammal form men kom inte högre än till plats 122 på försäljningslistan.[13] Vid samma tid gjordes en ny Anthrax-låt tillgänglig för nedladdning på nätet, "Love Siege", som spelades in för att ingå i filmen "Ghost of Mars" av regissören John Carpenter. På låten deltar gitarristen Buckethead från Guns 'N Roses som solist.

En video spelades in till singeln Safe Home. I videon framträder både poppunk-bandet Sum 41 och Matrix-skådespelaren Keanu Reeves. Anthrax turnerade i Europa med belgiska After All som support och därefter åter med Motörhead i maj. Under sommaren turnerade bandet i USA med först Lamb of God, sedan Lacuna Coil, som support. Som det uppdiktade bandet Titannica uppträdde bandet i TV-filmen "Run Ronnie Run".

Under 2004 lämnade Frank Bello bandet efter 20 år för att delta i en ny gruppering i Los Angeles, startad av Helmets Page Hamilton. Anthrax engagerade Joey Vera från Armored Saints some livebasist för kommande turnéer i Japan och Australien med Killswitch Engage och Soilwork som support. Bandets andra live-album, Music of Mass Destruction, inspelad vid en konsert i Chicago i december året innan, gavs ut av Sanctuary Records i april samma år. En live-DVD med samma titel gavs ut samtidigt. I november släpptes samlingsalbumet The Greater of Two Evils, liveinspelat i studio under två dagar, vilket täcker bandets historia under åren 1984 till 1990. Urvalet av de 14 låtarna som ingår gjordes genom tusentals röster från fansen på Anthrax officiella webbplats, www.anthrax.com.

I april 2005 tillkännagavs en återförening av den klassiska Anthrax-sättningen med återvändande Joey Belladonna, John Bush och Frank Bello. Bandet turnerade i Australien tillsammans med Mortal Sin och deltog även med ett kort framträdande på Metal Hammer magazines gala, med låtarna Got the Time, Caught in a Mosh och Indians för att avsluta med Panteras A New level med gästande Brian Fair från Shadows Fall. I september ersatte Anthrax Dream Theater som andra huvudband tillsammans med Megadeth på dessas Gigant Tour-spelningar i USA och Kanada. I september och oktober var bandet åter förband för Judas Priest. Ett samlingsalbum med två CD, Anthrology: No Hit Wonders (1985-1991), släpptes i september och samma månad kom en live-CD och motsvarande DVD kallade Alive 2.

2007 - nutid

Efter något år av återföreningskonserter lämnade sångaren Belladonna åter bandet. I december 2007 tillkännagavs att ny sångare blev Dan Nelson, tidigare bland annat i Devilsize.[14] Den tidigare gitarristen Rob Caggiano återvände också till bandet.

Under 2007 släppte Anthrax två livealbum, Extended Versions utgivet av Sony BMG och Caught in a Mosh: BBC Live in Concert som gavs ut av Universal Music. Dessutom släpptes samlingsalbumet Colour collection 1985-90. I maj 2008 gav Anthrax, nu med sångaren Nelson, sin första konsert på 19 månader, i Chicago, och i augusti spelade bandet i Korea för första gången någonsin. I oktober tillkännagavs att ett nytt album var under inspelning.[15] I mars 2009 spelade Anthrax för första gången i Colombia, som förband till Iron Maiden.

Bandet består idag av Dan Nelson på sång, Scott Ian och Rob Caggiano på gitarr, trummisen Charlie Benante och Frank Bello på bas. I maj 2009 mixas Anthrax tionde studioalbum, det första på sex år, och "Worship Music" beräknas ges ut i oktober. Under sommaren gästar bandet ett antal festivaler i Europa bland andra den turnerande festivalen Sonisphere.[16]

Medlemmar

Nuvarande medlemmar

Tidigare medlemmar

Sång
  • John Connelly (1981)
  • Dirk Kennedy (1981)
  • Jason Rosenfeld (1981–1982)
  • Neil Turbin (1982–1984)
  • Matt Fallon (1984)
  • John Bush (1992–2005)
  • Joey Belladonna (1984–1992, 2005–2007)
Gitarr
  • Dan Lilker (1981) (senare bas)
  • Greg Walls (1981–1983)
  • Dan Spitz (1983–1995, 2005–2007)
  • Bob Berry (1983)
  • Paul Crook (1995–1998)
Bas
  • Kenny Kushner – (1981)
  • Paul Kahn – (1981)
  • Dan Lilker (1981–1984) (tidigare gitarr)
  • Joey Vera (2004–2005)
Trummor

Diskografi

Demo

  1. Across the River / Howling Furies
  2. I Will Take You There
  3. Leader of the Land
  4. [okänd titel]
Total speltid 16:55
  • 1983 - Howling Furies
  1. Howling Furies
  2. Panic
  3. Hate
  4. Satans Wheels
  5. Hellfire
Total speltid 19:00
  • 1983 - second demo
  1. Soldiers of Metal
  2. Panic
  3. Hellfire
  4. Anthrax
  5. Across the River-Howling Furies

Studioalbum

EP och singlar

  • 1983 - Soldiers of Metal (singel)
  • 1985 - Armed and Dangerous (EP)
  • 1986 - Madhouse (singel)
  • 1987 - I'm the Man (EP)
  • 1987 - I am the Law (singel)
  • 1987 - Indians (singel)
  • 1987 - I'm the Man (singel)
  • 1988 - Make Me Laugh (singel)
  • 1988 - Anti-Social (singel)
  • 1989 - Penikufesin (EP)
  • 1990 - Got the Time (EP)
  • 1990 - In My World (EP)
  • 1991 - Free B's (EP)
  • 1991 - Bring the Noise (singel)
  • 1993 - Hy Pro Glo (singel)
  • 1993 - Only ((singel)
  • 1993 - Room for one More (singel)
  • 1993 - Black Lodge (singel)
  • 1995 - Fueled (singel)
  • 1995 - High Octane (singel)
  • 1996 - Nothing (EP)
  • 1996 - Bordello of Blood (singel)
  • 1998 - Born Again Idiot (singel)
  • 1998 - Inside Out (singel)
  • 1999 - Ball of Confusion (singel)
  • 2003 - Summer 2003 (EP)
  • 2003 - Safe Home (singel)
  • 2003 - Taking the Music Back (singel)

Livealbum

  • 1994 - Live (The Island Years)
  • 2004 - Music of Mass Destruction
  • 2005 - Alive 2
  • 2007 - Extended Versions
  • 2007 - Caught in a Mosh: BBC Live in Concert

Samlingsalbum och splitalbum

  • 1987 - Fistful of Anthrax
  • 1989 - Anthrax / D-A-D (solit)
  • 1991 - Attack of the Killer B's
  • 1998 - Moshers
  • 1999 - Return of the Killer A's
  • 2001 - Madhouse: The Very Best Of Anthrax
  • 2002 - Universal masters collection
  • 2002 - The Collection
  • 2004 - The Greater of Two Evils
  • 2005 - Anthrology: No Hit Wonders (1985-1991)
  • 2007 - Colour collection 1985-90

Videografi

  • 1986 - US Speed Metal Attack (VHS)
  • 1987 - Oidivnikufesin (VHS)
  • 1991 - Live Noize (VHS)
  • 1991 - Through Time (P.O.V.) (VHS)
  • 1996 - Nothing (VHS)
  • 1999 - Return of the Killer As: Video Collection (VHS)
  • 2004 - Rock Legends (DVD)
  • 2004 - Music Of Mass Destruction (DVD)
  • 2005 - Alive 2: The DVD" (DVD)
  • 2005 - Anthrology: No Hit Wonders (1985-91) The Videos (DVD)

Källor

Delar av artikeln har följande källor:

Referenser

  1. ↑ Sharpe-Young, Garry: Metal : The Definitive Guide, 2007, sid. 94. ISBN 9781906002015. 
  2. ↑ 2,0 2,1 2,2 Sharpe-Young, Garry: Metal : The Definitive Guide, 2007, sid. 95. ISBN 9781906002015. 
  3. ↑ Anthrax på Encyclopaedia Metallum Läst 2009-04-29
  4. ↑ Fistful of Metal på Encyclopaedia Metallum Läst 2009-04-29
  5. ↑ Armed and Dangerous på Encyclopaedia Metallum Läst 2009-04-30
  6. ↑ US Speed Metal Attack på Encyclopaedia Metallum Läst 2009-05-02
  7. ↑ 7,0 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 Allmusic: Anthrax Charts & Awards Läst 2009-05-02
  8. ↑ 8,0 8,1 8,2 Sharpe-Young, Garry: Metal : The Definitive Guide, 2007, sid. 96. ISBN 9781906002015. 
  9. ↑ Among the Living på Encyclopaedia Metallum Läst 2009-05-01
  10. ↑ 10,0 10,1 10,2 Sharpe-Young, Garry: Metal : The Definitive Guide, 2007, sid. 97. ISBN 9781906002015. 
  11. ↑ 11,0 11,1 Sharpe-Young, Garry: Metal : The Definitive Guide, 2007, sid. 98. ISBN 9781906002015. 
  12. ↑ Live (The Island Years) på Encyclopaedia Metallum Läst 2009-05-05
  13. ↑ Sharpe-Young, Garry: Metal : The Definitive Guide, 2007, sid. 99. ISBN 9781906002015. 
  14. ↑ Blabbermouth 10 december 2007 Läst 2009-05-16
  15. ↑ Anthrax webbplats 19 oktober 2008 Läst 2009-05-15
  16. ↑ Scott Ians Myspaceblogg 22 april 2009 Läst 2009-04-30

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Anthrax"
Personliga verktyg