Anthericum ramosum

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Innehåll

Växthuseffekt i Sundsvall

Kan någon förklara varför det var så milt i Sundsvall i januari. Om man läser Växthuseffekt så nämns inte Sundsvall. //StefanB 7 februari 2007 kl. 17.46 (CET)

Jag läste förresten att golfströmmen stannade upp i 10 dagar hösten 2004. Det var kanske därför det var så kallt på Gran Canaria då. //StefanB 7 februari 2007 kl. 17.47 (CET)
Bör inte denna fråga flyttas till "Förslag till nya faktafrågor"? ;-)Rosp 7 februari 2007 kl. 18.36 (CET)

Skiljedomskommittén (även skilkom) är sista instansen för konflikthantering på svenskspråkiga Wikipedia. Detta innebär att ärenden som inte gått igenom tidigare stadier av konfliktlösningsprocessen nästan alltid avvisas. Skiljedomskommittén tar inte upp ärenden självmant, utan skiljedom begärs av enskilda användare på denna sida. Ledamöterna i skiljedomskommittén väljs enligt ett rullande schema.

Skiljedomskommitténs uppdrag

Liksom Sveriges högsta domstol är skiljedomskommittén den sista instansen för konfliktlösning.

Skiljedomskommittén är inte den första instansen att ta till vid konflikter, utan den absolut sista. De övriga stegen presenteras på sidan om konflikthantering. I grunden bygger konfliktlösning på Wikipedia på att söka samförstånd och att sträva efter konsensus. I vissa fall har detta dock inte räckt till, till exempel när användare faktiskt inte söker samförstånd med andra – men även användare som i grunden accepterar tanken att Wikipedia ska skrivas från en neutral utgångspunkt och faktiskt menar väl med sina redigeringar, kan ibland köra fast i känsliga frågor och fastna i konflikter. Varje sådant fall är ett misslyckande för wikigemenskapen, och bör undvikas.

Kommitténs uppgift är att fokusera på konflikten och försöka hitta sätt att lösa den, kyla ner den eller avlägsna den från Wikipedia – inte på att försöka identifiera vem som har rätt eller vem som har begått det största felet.

Skilkoms uppdrag omfattar inte att skapa nya regler, att styra över Wikipedias öde eller att bli svenska Wikipedias motsvarigheter till Jimbo Wales. Kommittén ska inte heller lägga sig i artiklars utformning eller innehåll, eller uttala sig om vad som är en neutral synvinkel.

Skiljedomskommitténs utformning

Ledamöter

Kommittén består av ledamöter, ett antal användare som väljs av wikigemenskapen, i storleksordningen 7–9 individer. Till ledamöter väljs användare som har god kännedom om hur Wikipedia fungerar på olika plan och som åtnjuter gott förtroende i wikigemenskapen. Kommittén verkställer inte själv sina beslut. Varje beslut som kommittén tar måste stödjas av en majoritet av kommitténs ledamöter, även om besluten fattas med en eller några av kommitténs ledamöter frånvarande.

De som nomineras till kommittén ska alltså ha varit tillräckligt länge och mycket verksamma för att kunna bedömas. Inget krav finns däremot på att de ska vara administratörer, men om någon visar sig få förtroende av 75 % av de röstande i valet till skiljeman ska denne ändå tilldelas administratörsrättigheter. Detta av två skäl: Dels är ett förtroende att sitta i kommittén ett mycket större förtroende än att vara administratör, så den som är betrodd att sitta i kommittén är solklart betrodd att vara administratör. Dels bör kommitténs ledamöter ha tillgång till så mycket information som möjligt för att uppnå bra beslut. (Icke-administratörer kan inte se raderade sidor.) Administratörskapet i sig självt innebär inga förpliktelser varför det inte ska ses som en extra börda för den som accepterar ett administratörskap för att kunna bli skiljeman.

För att sprida de "maktfunktioner" som finns på Wikipedia på olika användare kan inte uppdraget som skiljeman kombineras med uppdrag som byråkrat eller som IP-kontrollant. Om någon byråkrat eller IP-kontrollant blir invald i skiljedomskommittén, blir den entledigad från sitt tidigare uppdrag.

IP-kontrollanterna bör vara adjungerade till skiljedomskommitténs mailinglistor och IRC-kanaler. De har dock inte rösträtt.

Rollen som ansvarig och sammankallande för enskilda ärenden bör fördelas mellan ledamöterna på ett rullande schema.

Den första kommittén, interimskommittén, kommer att få utvärdera funktionssättet och sedan använda sina erfarenheter till att rita upp förslag på riktlinjer för framtida kommittéer, som blir giltiga om de vinner acceptans hos wikigemenskapen.

Nuvarande skiljedomskommitténs ledamöter

Val av ledamöter

I november 2006 valdes fem skiljemän till att utgöra interimskommitté under ett halvår. I maj 2007 utökades kommittén till att innehålla sju skiljemän, och räknades från det tillfället som skiljedomskommitté "på riktigt". Från november 2007 har kommittén i princip nio skiljemän. Ledamöterna väljs på 18 månader med mandatperioder som går omlott.

Nomineringar av ledamöter sker från den 4:e i valmånaden. Alla kandidater som accepterat sin nominering till och med den 10:e ingår i omröstningen som pågår från den 11:e till och med den 24:e i valmånaden. Den 25:e tillträder de nya skiljemännen.

Inför valet i maj 2007 kan interimskommittén såväl som andra användare lägga förslag på om omröstningsproceduren bör ändras.

Interimskommitté

På sikt behöver troligen ett mera utförligt reglemente för skiljedomskommittén införas. Då det är svårt att på förhand säga exakt vilka upplägg som är bäst, får skiljedomskommittén det första halvåret något lösare tyglar mot att de även åtar sig att utarbeta förslag för reglemente, procedurer för hur ärenden hanteras etcetera. De slutliga besluten om kommitténs ramar tas av wikigemenskapen, men interimskommittén kommer att ha lösare ramar än framtida kommittéer för att kunna hitta sin form. I flera avseenden kommer kommittén troligen att testa flera olika varianter, innan den når den modell den finner bäst. Största delen av arbetet med att utarbeta såväl riktlinjer som arbetspraxis torde därför falla på interimskommittén.

Varför finns skiljedomskommittén?

Modellen med skiljedomskommitté kommer ursprungligen från engelska Wikipedias arb com, och den används även på flera andra wikipedior. En sådan kommitté har som funktion att vara sista instans för att avgöra dispyter och tvister. Kommittén är inte direkt underställd någon, utom stiftelsen Wikimedias styrelse. Kommittén kan därför avkunna skiljedom i ärenden som rör alla typer av användare och ärenden på Wikipedia. Kommittén lutar sig främst mot de riktlinjer och den policy som wikipediakollektivet utarbetat för att kunna hantera svåra situationer.

Tidigare konflikter

Vid flera tillfällen har det uppstått svårlösta konflikter på svenskspråkiga Wikipedia. Det har gällt

A) artiklar eller grupper av artiklar,
B) konflikter mellan enskilda användare eller
C) konflikter med administratörer vilkas agerande har ifrågasatts och som större delar av wikigemenskapen ansett borde avsättas.

Ofta har flera av dessa tre huvudtyper av konflikter blandats.

Åsiktsskillnader i artikelutformning har hittills (och tills vidare fortsättningsvis) lösts av Wikipediakollektivet som en stor grupp helt likställda deltagare, och någon redaktionskommitté har inte ansett erforderlig. Dock har i några fall dessa konflikter eskalerat till någon av de andra två typerna av konflikt, men då rör konflikten inte längre Wikipedias kärnverksamhet.

När konflikterna, som i fallen (B) och (C), blir personliga, tenderar diskussionerna att av prestigeskäl bli alltför belastande för kärnverksamheten så länge som diskussionerna förs öppet. Därför finns en skiljedomskommitté som kan fatta bindande beslut i dessa fall.

Vid några tillfällen har det hållits öppna omröstningar om huruvida en enskild administratör borde fråntas sina administratörsrättigheter. Erfarenheten av att hantera sådant i öppna omröstningar på wikin har visat att detta ger allmänt dålig stämning, och sätter stor press på den kritiserade. Det uppfattas allmänt som mycket uppslitande, och som något man helst skulle vilja slippa.

Behov av en skiljedomskommitté

Givetvis kan man ifrågasätta formandet av en skiljedomskommitté ur en annan synvinkel, nämligen: Hur stort behov har vi av en skiljedomskommitté egentligen? (en fråga som har ställts på diskussionssidan). Är kanske en skiljedomskommitté att skjuta myggor med kanon?

Svaret är inte helt enkelt. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till:

  • Antalet konflikter som har pågått på svenskspråkiga Wikipedia. Erfarna wikipedianer kan säkerligen namnge åtminstone en hel hög med konflikter. Samtidigt är det svårt att ens uppskatta det totala antalet konflikter. Många konflikter tystnar relativt fort. Många konflikter är dessutom begränsade till ett ämne och märks inte av dem som inte bevakar ämnet. Många glöms fort. Det leder bland annat till att vissa konflikter aldrig reds ut ordentligt eller får något riktigt avslut, och till att Wikipedia-gemenskapen inte lär sig något av tidigare misstag.
  • Intensiteten i konflikterna. Vissa sidors diskussionssidor har arkiv – bara en sådan sak, men dessutom har vissa konflikter spillt över från en sida och vidare, tills de har upptagit en stor del av användarnas uppmärksamhet.
  • Resultatet av konflikterna har varit alltifrån att ett par användare håller sig ifrån varandra till hot om polisanmälningar. Men värst av allt är det resultat som knappt märks, förrän på sikt: att några konflikter har fått arbetsföra och trevliga användare att överge Wikipedia på grund av otrevligt bemötande. Det skadar Wikipedia på lång sikt.
  • Antalet framtida konflikter. Det här är den springande punkten. Eftersom Wikipedias databas och antalet användare växer nästan exponentiellt (se statistik här) kommer behovet av en skiljedomskommitté bli större i framtiden, och då kan det vara bra att ha en organisation igång innan det stora behovet uppstår.
  • Vilket budskap en skiljedomskommitté sänder. Å ena sidan kan det ge ett seriöst intryck, å andra sidan kan det ge intrycket att Wikipedia har större problem och fler konflikter än vad som är fallet.

Till syvende och sist är det dock konsensus-aspekten som är viktigast. Systemet måste vara sådant att så gott som alla Wikipedia-användare kan acceptera det, och så gott som möjligt anpassas efter vad alla användare menar är behovet.

Beslut på Ting

Svenska Wikipedias Ting började som en diskussionsplats, men utvecklades till att uppfattas som en plats för att fatta formella beslut. Delar av wikigemenskapen är kritiska till hur Tinget som institution har utvecklats, och menar att Tinget är ett experiment i internet-demokrati av ett slag som inte riktigt är användbart eller ens lämpligt på Wikipedia. Att ha majoritetsbeslut som den väsentligaste beslutsmetoden leder lätt till häftig debatt och polarisering, inte till samförstånd. När det gäller hur det ska gå till när användare anser att en administratör bör avsättas, finns ett tingsbeslut på att inrätta en kommitté för att sköta sådana saker. Eftersom det visat sig finnas behov av en kommitté som kan ta beslut även i frågor om konflikter mellan användare och redigeringskrig, är det lämpligt att kommittén kan hantera bägge dessa typer av ärenden.

Skiljedomskommitténs arbetssätt

Anmälning av ärenden till kommittén

Kommittén tar inte upp ärenden på eget bevåg, utan ärenden anmäls till kommittén på Begäran om skiljedom där konflikten ska beskrivas så noggrant som möjligt (se instruktioner på den sidan).

Den som anmäler ett ärende till kommittén ska visa att det gjorts upprepade försök till medling, som har misslyckats. Det krävs att man kan visa hur flera neutrala användare, som inte varit delaktiga i att skriva artikeln, försökt lösa eller avstyra konflikten och åberopat riktlinjer för att få en lösning på konflikten. Sidan Rilpedia:Medling skall även ha nyttjats. En Begäran om kommentarer ("BOK") ska ha uppförts, eller en likvärdig sida som upprättas som ett ytterligare steg i konflikthantering (huruvida BOK har denna betydelse i dagsläget är omdiskuterat). Ju fler steg som tagits, desto större chans är det att skilkom tar tag i saken.

De parter som uppfattas som inblandade i konflikten ska meddelas att ärendet anmälts till kommittén. Därefter får de möjlighet att yttra sig om konflikten på varsin sida, gärna med fokus på hur konflikten ska lösas. Skiljedomskommittén avgör själv vilka användares agerande som blir föremål för kommitténs förhandlingar och beslut; det går inte att tacka nej till att påverkas av processen.

Kommitténs arbete

Sedan bestämmer kommittén i varje enskilt fall om man vill behandla ärendet eller inte, eller kanske hänvisa ärendet till någon annan instans såsom ytterligare medling. Enskilda ledamöter som varit inblandade i konflikten tidigare, oavsett om det är som part i målet eller som medlare, eller har särskilda skäl för det förklarar sig jäviga eller anvisar annat skäl till att inte delta i beslutsprocessen. Detta innebär att den ledamoten inte deltar i beslutet kring det ärendet, och även om den inte behöver avanmäla sig från epostlistan under ärendets gång så förväntas den hålla sig utanför diskussionen.[1]

När skilkom beslutat sig för att ta hand om en konflikt sker detta utanför Wikipedias sidor. Detta av flera skäl: 1) ledamöternas diskussion bör få vara så fri från avbrott som möjligt. 2) parterna i konflikten bör inte kunna utnyttja halvfärdiga resultat för vidare redigeringar, 3) diskussionen kan missuppfattas. För närvarande sker ledamöternas diskussion på en sluten e-postlista som kräver särskild registrering. I framtiden kan andra diskussionsvägar bli aktuella, till exempel IRC-kanaler eller personliga möten. En kontinuerlig kontakt mellan ledamöterna genom hela processen är att föredra. Ingenting hindrar Wikipedias övriga användare att diskutera vad som skett på diskussionssidor eller på svenskspråkiga Wikipedias e-postlista, men detta är inte i sig en del av kommitténs handläggande av ärendet. E-post till ledamöter i skiljedomskommittén från övriga användare under pågående utredning offentliggörs på en undersida till begäran om skiljedom för att inga misstankar ska finnas om att ledamöterna har blivit påverkade av icke-offentliga dokument.

Målet är att skilkoms beslut i ett ärende ska meddelas inom en månad från det att en begäran om skiljedom kommit in. (I semestertider kan det dröja lite längre.) Under tiden kan ett interimsbeslut fattas av vilken administratör som helst, för att stävja konflikten.

De viktigaste verktygen för ledamöterna är svenskspråkiga Wikipedias policy och riktlinjer, Wikimedias stadgar, samhällets lagstiftning, sunt förnuft och fakta (framför allt diffar i artikelhistoriken och på diskussionssidor, men även parternas egna sidor om konflikten).

Beslut

För att redovisa för wikigemenskapen hur pass enhälligt besluten är fattade avslutas kommitténs diskussion med en omröstning, vars resultat redovisas öppet. (Huruvida kommittén ska redovisa varje ledamots röst eller ej lämnas till den första interimskommitténs uppdrag att arbeta ut.)

Vad gäller eventuella sanktioner mot användare såsom en längre tids blockering är det en självklarhet att oenighet inom kommittén bör tolkas som att kommittén inte bör gå på den hårdaste linjen.

Besluten bör alltid motiveras utförligt, så det tydligt framgår hur kommittén har tänkt. På så vis blir även kommitténs beslut användbara som riktmärken i andra liknande fall, innan dessa går så långt som att behöva hanteras av kommittén. Troligen kan det ofta vara bra att i en enskild fråga ta flera delbeslut. Några utslag som kommittén kan ge är

  • Kommittén påpekar att användare X inte har följt Wikipedias grundprinciper eller någon viktig riktlinje
  • Användare X stängs av från att redigera Wikipedia på en viss tid – troligen oftast längre sådan.
  • Användare X förbjuds att diskutera med användare Y under viss tid. Administratörerna uppmanas att om X ändå gör detta, blockera X. (Ett sådant utslag är troligen oftast tvåvägs, det vill säga Y ådöms samma sak.)
  • Användare X förbjuds att skriva i en viss artikel eller artiklar om en grupp av ämnen och uppmanas att istället hålla sig till diskussionssidorna. Administratörerna uppmanas att blockera användaren, om denne bryter mot detta.
  • Användare X förbjuds att skriva i en viss artikel eller artiklar om en grupp av ämnen – även diskussionssidorna. Administratörerna uppmanas att blockera användaren, om denne bryter mot detta.
  • Användare X påminns om att hålla sig till Wikipedias grundprinciper och specificerade riktlinjer.
  • Användare X ska mista sina administratörsprivilegier.
  • Användare X förbjuds att använda vissa, av kommittén specificerade, funktioner i programvaran under en viss tid.

Rutiner

Lägg till flera, eller överlåt på kommittén att utforma detta.

Sista instans

Kommitténs beslut är bindande, fram tills dess att det finns ett nytt beslut i frågan.

Eftersom kommittén ska vara sista instans finns i normalfallet ingenstans att överklaga kommitténs beslut – annat än till Wikimedias styrelse eller till Jimbo Wales. Om wikigemenskapen skulle komma att hysa stort missnöje med kommittén bör ledamöterna själva inse att situationen är ohållbar och ta konsekvenserna av det. Den formella vägen att få kommittén i sin helhet eller någon av dess ledamöter avsatt innan den period dessa är valda på gått ut är att ta upp det med stiftelsen Wikimedias styrelse.

Feedback och kritik

Efter varje beslut finns möjligheter för alla användare att i ett öppet forum uttrycka vad man anser om beslutet. Det är bättre att missnöje uttrycks öppet på ett ställe än sprids ut över alla artiklar, och det är bra att kommittén får feedback från wikigemenskapen. Detta sköts på en sida som finns i anslutning till den sida där beslutet offentliggörs.

E-postlista

Skiljedomskommittén har en e-postlista som tillhandahålls av Wikimediastiftelsen. Abonnenter på listan är kommitténs medlemmar samt IP-kontrollanterna.

Relevanta länkar

Noter

  1. Av tekniska och administrativa skäl är det inte alltid möjligt att avanmäla sig. Det kan till exempel förekomma flera ärenden samtidigt. I sådana fall anmodas de jäviga ledamöterna att undvika att uttala sig i frågan på epostlistan.
Personliga verktyg