Andreas Barfoth

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Andreas Barfoths gravsten på Norra kyrkogården i Lund.

Andreas (ibland skrivet Anders) Eilertson Barfoth, född den 19 augusti 1738 i Lund, död den 9 januari 1819 i Lund, var en svensk medicinare, professor i medicin, rektor vid Lunds universitet och instiftare av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Biografi

Barndom och studentår

Barfoths far var prosten över Frosta härads kontrakt och kyrkoherden vid Gudmundtorps och Hurva församlingar, Ejlert Barfoth, och modern Anna Nelander, syster till professor Johan Nelander. Efter enskild handledning i föräldrarnas hus blev Barfoth student i Lund 1748, där han likväl först inställde sig 6 år därefter, och anförtroddes då åt sin morbror Nelanders närmare tillsyn och omvårdnad. Barfoth fick undervisning av då varande acad. adjunkten, sedan domprosten i Växjö, doktor Samuel Cronander, och av de sedan berömda professorerna Sommelius och Lemchen. Trots att han avlade alla för magistergraden nödiga prov, ägnade han sig sedan helt åt läkarvetenskapen, och njöt i synnerhet av professor Eberhard Rosén-Rosenblads undervisning. Barfoth begav sig 1762 till Stockholm där han i över tre års tid uppehöll sig och utbildade sig vidare i både medicin och fysik. Bland annat besökte han föreläsningar av dåvarande professorn, sedan presidenten, dr. David von Schulzenheim, professor Johan Carl Wilcke och assessorn i Kongl. Collegium Medicum: dr. af Darelli. År 1766 undergick han i Lund med. lic.-examen, och antogs kort därpå till praktiskt biträde till provinsialläkaren i Kronobergs län dr. Wickelgren.

Bildningsresa utomlands

Barfoth utnämndes den 21 april 1767 till med. adjunkt och prosektor vid Lunds universitet, där han vid jubelfesten följande år, den 28 juni av professor Rosén-Rosenblad, promoverades till med. doktor. Sedan han 1769 blivit antagen till lasarettsläkare i Lund och medicinska fakultetens notarius, och i professor Gustaf Harmens' ställe i tre terminer hållit offentliga föreläsningar, företog han i augusti 1775 en resa till London, där han vann bekantskap med sina där varande berömda landsmän Jakob Jonas Björnståhl och Daniel Solander, av vilken den senare utverkade för honom fritt tillträde till den namnkunnige John Hunters föreläsningar i anatomi, kirurgi och obstetrik, vilket gjorde honom känd hos läkarna Kruickshank och Sheldon, och öppnade honom tillfälle att få konsulera de ryktbara Pringle, Huck, Fordyce, Bromfield med flera. Efter en längre tid i London, fortsatte han resan till Paris, där han vann tillgivenhet av en Portal, Louis, Sabbathier och Faber. Han besökte sedan flera tyska universitet och kom i november 1776 tillbaka till Sverige. Från 1776 ägde han en allmänt vördad praktik.

Professors- och rektorsutnämning samt vidare karriär

Barfoth utnämndes den 15 september 1783 till anatomiae professor vid Lunds universitet, och innehade detta ämbete i 22 år tills dess att han, "på underdånig ansökan", erhöll avsked den 3 augusti 1805. Han kallades till ledamot av Physiographiska Sällskapet 1776 och har, såsom Praeses, utgivit 17 disputationer; var universitetets rektor åren 1789 och 1798, och förrättade doktorspromotioner i medicinska fakulteten 1791 och 1800.

Barfoth gifte sig den 16 januari 1782 med Else Maria Bager, dotter till handelsmannen i Lund Jacob Bager; och hade med henne följande barn:

1. Anna Laurentia, född 3 maj 1783, gift 31 oktober 1804 med biskopen över Linköpings stift och Commendören av Kongl. Nordst. Orden, Doctor Marcus Wallenberg.

2. Maria Jacobina, född 16 juli 1784, gift med översten och riddaren av Kongl. Svärds-Orden Johan Georg Nisbeth

3. Ejlert, född 15 september 1786, död; Fänrik

4. Johan Ludvig, född 10 september 1791, död 13 maj 1792.

Barfoths gravsten återfinns på Norra kyrkogården i Lund.

Källor

• Ståhl, Magnus Laurentius Biographiske underrättelser om professorer vid kongl. universitetet i Lund, ifrån dess inrättning till närvarande tid (Kristianstad 1834)