Kricka

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Anas crecca)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Kricka
Kricka; adult ♂.
Kricka; adult ♂.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Andfåglar
Anseriformes
Familj: Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj: Änder
Anatinae
Släkte: Anas
Art: Kricka
A. crecca
Vetenskapligt namn
§Anas crecca
Auktor: Linné, 1758
Utbredningsområde: ljusgrön - sommar, blå - vinter, mörkgrön - hela året
Utbredningsområde: ljusgrön - sommar,
blå - vinter, mörkgrön - hela året
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kricka (Anas crecca) är en fågel som tillhör gruppen simänder inom underfamiljen änder. Det råder diskussioner kring huruvida den utgör samma art som amerikansk kricka (Anas (crecca) carolensia).

Innehåll

Utbredning och taxonomi

Krickan finns i större delen av Europa och i den tempererade delen av Asien. Se avsnittet om taxonomi angående dess förekomst i Nordamerika.

Förekomst i Sverige

I Sverige häckar den över hela landet men är talrikast i mindre insjöar i Norrland. Den svenska populationen flyttar i september/oktober, främst till Nederländerna och Storbritannien, och återkommer vid islossningen i mars och april. I Skåne är den dock en stannfågel.

Taxonomi

Arten beskrevs första gången taxonomiskt 1758 i den tionde upplagan av Linnés Systema naturae där den beskrevs under sitt nuvarande vetenskapliga namn.[1]

Huruvuida den utgör samma art som amerikansk kricka (Anas (crecca) carolensia), vilken förekommer i nordamerika, är omdiskuterat av bland andra American Ornithologists' Union (AOU)[2]. Exempelvis accepterar inte IUCN och BirdLife International dessa båda taxa som olika arter, och i november 2008 konstaterade Clements Checklist att även de behandlar dem som en art.[3]Trots detta är det många auktoriteter, exempelvis SOF,[4] som behandlar dem som två arter, vilket baseras på beteende (Laurie-Ahlberg & McKinney 1979), morfologi (Livezey, 1991), och molekylära (Johnson & Sorenson 1999) data vilket diskuteras av Sangster et al., 2002.

Utseende och läte

Ett par av kricka.

Krickan är en liten and med en längd på 34 - 38 cm och ett vingspann på 53 - 59 cm och detta gör den till den minsta simanden i Sverige. Vingspegelns översida är hos båda könen grön och undersidan svart. Hannen bär beroende på årstid två olika fjäderdräkten. Från hösten fram till ruggningen i juni är dess huvud och hals rödbruna. Längs huvudets sida finns ett mörkgrönt band. Framrygg, hals och sidor är spräckliga av svart och vitt. Hannen har en brungrå rygg och övergump och en vit undergump. Efter ruggningen liknar den honan. Honan är ovan brunsvart med rostbruna fjäderkanter och på undersidan brungul med mörka fläckar.

Hanen har ett karakteristiskt upprepande visslande läte som hörs på våren utan uppehåll och som kan beskrivas som kriick.

Häckning

Häckningen pågår mellan maj till juni och den bygger ett bo vid träsk eller vattendrag. Den procentuellt största delen krickor lägger sina ägg i slutet av april och de brukar lägga 8 till 12 grönaktiga ägg. Häckningen tar ungefär 25 dagar. Det är bara honan som vårdar ungarna de första dagarna och ungarna blir flygduggliga efter cirka 60 dygn. Efter häckningen ruggar krickan till vinterdräkt.

Föda

Födan består av olika växtdelar som den betar genom att tippa kroppen framåt så att den når bottnen med näbben. Den kan också äta vissa insekter som vattengråsuggor, blötdjur och maskar.

Namn

Det svenska och det latinska namnet anses vara ett ord som härmar dess läte. Den har tidigare bland annat kallats för krickand.

Referenser

Noter

  1. Linnaeus, C (1758). Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata.. Holmiae. (Laurentii Salvii)., 126. “A. macula alarum viridi, linea alba supra infraque oculos.” 
  2. SACC Baseline, www.museum.lsu.edu
  3. Clements Checklist, nov 2008, <www.birds.cornell.edu>, läst 2008-12-02
  4. Björn Anderson, Lars Svensson (2003) Förändringar i listan över Holarktis fåglar – rapport från SOF:s Taxonomikommitté (doc), Vår Fågelvärld,nr 8, sid: 6-12, <www.sofnet.org>, läst 2008-12-02

Källor

Externa länkar


Personliga verktyg