Från Rilpedia

?Amasonpapegojor
Gulhuvad amason Amazona o. belizensis
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Papegojfåglar Psittaciformes
Familj:	Äkta papegojor Psittacidae
Underfamilj:	Arinae
Släkte:	Amasonpapegojor Amazona
Vetenskapligt namn
§Amazona Auktor: Lesson, 1830
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Amasoner eller amasonpapegojor är ett släkte (Amazona) av papegojfåglar som förekommer i Mellanamerika och Sydamerika.

Innehåll 1 Utseende 2 Föda och beteende 3 Taxonomi 3.1 Arter med ett urval underarter 4 Som burfåglar 5 Källor

Utseende

Fjäderdräkten är oftast grön i olika nyanser, med fläckar i annan färg. Stjärten är kort. Störst är kejsaramasonen (Amazona imperialis) och minst är vitpannad amason (Amazona albifrons).

Föda och beteende

Föda i naturen är bland annat nötter och frukter. De är mycket fingerfärdiga med sina fötter. De är mycket skickliga på att härma.

Taxonomi

Arter med ett urval underarter

• Gulnäbbad amason (A. collaria)
• Kuba amason (A. leucocephala)
  • Bahama amason (A. l. bahamensis)
  • Cayman amason (A. l. caymanensis)
  • Mindre caymanamason (A. l. hesterna)
• Haiti amason (A. ventralis) (ibland kallad hispaniola amason)
• Vitpannad amason (A. albifrons)
• Gultyglad amason (A. xantholora) (ibland kallad yucatan amason)
• Svartnäbbad amason (A. agilis)
• Puerto Rico amason (A. vittata)
• Tucuman amason (A. tucumana)
• Praktamason (A. pretrei) (ibland kallad rödkronad amason)
• Grönkindad amason (A. viridigenalis)
• Finschs amason (A. finschi) (ibland kallad violettkronad amason)
• Gulkindad amason (A. a. autumnalis)
  • Salvins amason (A. a. salvini)
  • Diademamason (A. a. diadema)
  • Ecuador amason (A. a. lilacina)
• Rödstjärtad amason (A. brasiliensis)
• Blåkindad amason (A. dufresniana)
• Granada amason (A. rhodocorytha) (ibland kallad rödbrynad amason)
• Rödryggad amason (A. festiva)
  • Bodinis amason (A. festiva bodini)
• Gulmaskad amason (A. xanthops)
• Gulskuldrad amason (A. barbadensis)
• Blåpannad amason (A. a. aestiva)
  • Gulvingad amason (A. a. xanthopteryx )
• Gulpannad amason (A. ochrocephala) (ibland kallad gulkronad amason)
  • Panama amason (A. o. panamanensis)
• Gulhuvad amason (A. oratrix) (ibland kategoriserad som en underart till A. ochrocephala.)
• Gulnackad amason (A. auropalliata)
• Venezuela amason (A. amazonica) (ibland kallad orangevingad amason)
• Soldatamason (A. mercenaria)
• Mjölnaramason (A. farinosa)
  • Guatemala amason (A. farinosa guatemalae)
• Kawalls amason (A. kawalli)
• Vinröd amason (A. vinacea)
• St. Lucia amason (A. versicolor)
• St. Vincent amason (A. guildingii)
• Blåhuvad amason (A. arausiaca) (ibland kallad rödhalsad amason)
• Kejsaramason (A. imperialis) (ibland kallad Kungsamason)

Som burfåglar

De är oftast rätt lugna, men kan vara väldigt skrikiga. De skriker högt och helst morgon till kväll, men det varierar mellan arter och individer. Och de är mycket trevliga som tama sällskapsfåglar. De är också duktiga på att lära sig prata, man hävdar att de är bland de bästa på att härma ljud.^{[källa behövs]} Endast grå jako kan överträffa amasonpapegojan vad gäller tal, däremot så härmar jakon inte bara ljudet, utan också rösten (Eller vad det är som låter).^{[källa behövs]}

Amasonpapegojor kan som sagt vara väldigt skrikiga, men det skiljer från art till art och mellan individer. De är väldigt populära som tamfåglar.

Källor

• Lars Larssn (2001) Birds of the World, CD-rom