Algotssönerna

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Algotssönerna, den allmänna benämningen på en framstående stormannasläkt i Västergötland under medeltiden. En gammal förteckning över lagmännen i detta land omnämner en släkt, av vars medlemmar flera beklädde lagmansämbetet därstädes under en följd av år.

Dessa var: Karl av Edsvära, vilken hedrades med binamnet "landets fader", dennes son Algot, en stolt och girig man, dennes son Sigtrygg och sist dennes son Algot, vilken omkring år 1215 efterträddes av Birger jarls äldre broder, Eskil Magnusson.

Det är möjligt, men omöjligt föra i bevis, att riddaren Algot Brynolfsson, vilken 1270 första gången i urkunderna nämnes såsom lagman i Västergötland, härstammade från denna släkt. Han hade många söner, av vilka man med säkerhet känner namnen på sex: Brynolf (biskop i Skara), Karl, Peter, Bengt, Rörik och Folke. Lagmannen Algot stod i stor ynnest hos kung Magnus Ladulås, men föll sedermera i onåd efter att sonen Folke någon gång kring år 1287 rövat bort Ingrid, dotter till den förnäme Svantepolk Knutsson (son till danske konungen Valdemar II Sejrs oäkta son, hertig Knut Valdemarsson av Danmark, och gift med en syster till svenske konungen Erik Erikssons gemål), som var trolovad med en dansk ädling, och flytt med henne till Norge.

I detta illdåd hade brodern Karl varit Folke behjälplig. Då kung Magnus ansåg hela släkten ha varit delaktig i detta brott mot hans fridslagar, lät han gripa och fängsla lagman Algot och hans son Rörik. Karl, Peter och Bengt lyckades fly undan till Norge. För att undfly konungens vrede gömde biskop Brynolf sig i Alvastra kloster. Först sedan han givit en ödmjuk förpliktelse till lydnad mot konungen, fick han återvända till sin biskopsstol. Fadern Algot, som jämte sonen Rörik 1289 släpptes ur fängelset, måste nedlägga sitt lagmansämbete. I tron att allt var förlåtet återvände Karl från Norge, men blev gripen och avrättad.

Ingrid återkom till Sverige efter Folkes död och var sedermera en tid abbedissa i Vreta kloster. Med Folke hade hon sonen Knut Folkesson. Denne, vilken blev gift med en dotter till marsken Torgils Knutsson, var svenskt riksråd och avled i mitten av 1300-talet.

Referenser

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Algotssönerna, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg