Alfred Des Cloizeaux
Från Rilpedia
Alfred Louis Olivier Des Cloizeaux, född 17 oktober 1817 i Beauvais, departementet Oise, död 6 maj 1897 i Paris, var en fransk mineralog, professor.
Des Cloizeaux företog efter avslutade studier mineralogisk-geologiska resor i Tyskland, Ryssland, Skandinavien och Island, och bevistade på sistnämnda plats Heklas utbrott 1845. Efter att ha varit anställd som lärare vid olika läroanstalter i Paris var han 1876-94 professor i mineralogi vid Muséum national d'histoire naturelle i Paris. År 1869 valdes han till medlem av Académie des sciences.
Han beskrev ett mycket stort antal substanser ur kristallografisk och mineralogisk synvinkel och som huvudförtjänst kan nämnas införandet av optiska undersökningsmetoder i mineralogin, vilka efterhand fick mycket stor betydelse. Han tilldelades Rumfordmedaljen 1870 och Wollastonmedaljen 1886. Des Cloizeaux var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1875.
Bibliografi
- Sur la hauteur de l'Hécla et sur l'éruption 1845 (1846)
- Observations minéralogiques en Islande (1846)
- Observations sur geysers d’Islande (1847)
- Mémoire sur la cristallisation et la structure interne du quartz (1855)
- De l'emploi des propriétés optiques biréfringentes en minéralogie (1857)
- Manuel de minéralogie (1862-94)
- Nouvelles recherches optiques (1867)
- Mémoire sur l’existence du microcline (1876)
Källa
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Salmonsens Konversationsleksikon, Des Cloizeaux, Alfred Louis Olivier, 1915–1930.