Från Rilpedia

Al Arndt född 29 augusti 1922 i Chicago Illinois, är en amerikansk militär och flygare.

Arndt växte upp med en pappa som invandrat från Tyskland och en amerikansk mamma. Efter avslutad skolgång sökte han sig till Army Air Corp där han utexaminerades som pilot i april 1944. Han fortsatte sin flygutbildning med en instruktörsutbildning och inflygning på flermotoriga flygplan innan han placerades i England vid Army Air Corps pilotreserv.

Under första tiden i Europa flög han in förnödenheter till stridsområden med en C-47. På returflygningarna evakuerade han sårade till England. Under det allierade anfallet Operation Varsity i mars 1945 blev han utsedd att tjänstgöra som andrepilot på ett Waco CG4A glidflygplan. Eftersom vinden vände och blåste bort den utlagda röken blev flygplanen utsatta för kraftig beskjutning från de tyska trupperna. Bogserflygplanen kunde därmed inte hålla sin kurs utan Arndt gav order om att glidflygplanen skulle kopplas loss. Glidflygplanen tvingades landa på de fält som kunde nås från utkopplingshöjden och flera glidflygplan landade i okända områden. Piloten på Arndts flygplan valde att landa vid ett gård, men under inflygningen blev de beskjutna av handeldvapen. Kulorna ven genom duken och träffade flygplanets stålrörskonstruktion. Arndt såg plötsligt att ett stort äppelträd blockerade deras valda landningsplats. Som erfaren flygare tog han över kontrollerna från piloten, för att sträcka ut glidflygningen genom trädtoppen. Glidflygplanet lyckades genomföra en hård landning på andra sidan trädet under fortsatt beskjutning från tyska soldater. Alla 13 ombord, pilot, Arndt, fyra franska radiooperatörer och sju infanterisoldater lyckades ta sig ur flygplanet via sidodörren.

Väl ute ur planet blev de beskjutna av granatkastare, men de besvarade elden med sina handeldvapen. Arndt återvände till flygplanet för att hämta deras sambandsradio och försöka få hjälp från egna flygstyrkorna eller artilleriet. Eftersom flygplanet landat i ett område som var utanför deras karta, saknade de kunskap om var de var och kunde inte få någon hjälp. Eftersom de amerikanska glidflygpiloterna enligt planeringen inte skulle ta del av striderna utan återvända till sina egna linjer delade besättningen från glidflygplanet upp sig. Under dagen sammanstrålade han med fler piloter som var på väg till de egna linjerna, och under den första natten bakom tyskarnas linjer hade gruppen av piloter växt till 40-50 personer. I gryningen anfölls de av en grupp soldater från Wehrmacht, men med kraftigt eldövertag lyckades de slå tillbaka anfallet och ta två krigsfångar som gav dem värdefull information om hur de kunde ta sig västerut. Under sin vandring västerut kom de i kontakt med en grupp allierade soldater som bevakade drygt 200 tyska krigsfångar. Piloterna ombads att hjälpa till med eskorten av fångarna till ett krigsfångeläger. Efter att fångarna var avlevererade fortsatte piloterna västerut och korsade floden Rhen, för att ansluta sig vid någon allierad flygbas. Efter tre dagar på marken nådde flygarna fram och de flögs åter till England för nya uppdrag.

Efter kriget återvände han till USA och tjänstgjorde som flyginstruktör för Chiang Kai-sheks kinesiska piloter. Han visade dem hur man kunde använda AT-6 Texan som störtbombflygplan. När han lämnade försvarsmakten under 1950-talet arbetade han först som försäljare, men det merkantila arbetet lockade inte honom, utan han skaffade sig en ranch där han bedrev boskapsskötsel. Han var en tongivande medlem i Confederate Air Force (CAF) under 1980-1990-talen och var en av initativtagarna till restaureringen av flygplanet Lockheed P-38 Lightening. Han blev den första person som tilldelades CAFs Distinguished Flying Award sedan han genomfört en nödlandning med en Bamboo Bomber. Som flygare var han verksam inom Civil Air Patrol i Arkansas fram till i slutet på 1990-talet.