Aktie

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Aktieägare)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Aktiebrev för 1/8 aktie i gruvan i Tiskasjöberg, senare Stora Kopparberg och mer känt som Falu koppargruva, daterad 16 juni 1288. Företaget lever vidare idag genom Stora Enso.

Aktie är en ägarandel i ett aktiebolag som ger rösträtt och rätt till utdelning. Varje andel har en bestämd storlek baserad på den nominella aktiekursen. Aktiebolaget kan utfärda aktiebrev, det vill säga en värdehandling som visar att en viss person äger vissa aktier.

En aktie ger rösträtt när årsstämman ska utse styrelse. Styrelsen utser sedan en verkställande direktör som sköter den dagliga driften av bolaget.

En aktie ger också rätt till utdelning. Storleken på utdelningen föreslås av styrelsen men beslutas av aktieägarna på bolagsstämman. Varje aktie ger lika stort ägande i bolaget och i börsnoterade företag finns ofta utdelningspolicyn nämnd i förvaltningsberättelsen.

Man skiljer i Sverige mellan A- och B-aktier där A-aktierna ger större inflytande i företaget. Ofta motsvarar B-aktien 1/10 (en tiondels) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels) inflytandegrader förekommer. Orsaken är att de ursprungliga ägarna vill behålla makten i företaget men ändå släppa in mer kapital. Idag får inga aktier med mindre än en tiondels inflytande utges i Sverige.

Om företaget emitterar fler aktier så kan exempelvis riskbolag köpa aktier med en förhoppning om att aktierna ger en avkastning, d.v.s. att aktiekursen ökar i värde i förhållande till köpkursen, så att aktieägaren gör vinst när andelarna säljs. Ett aktiebolag kan också låna pengar, men då ska företaget ha en säkerhet och ofta börja betala tillbaka lånet från första början. Bankräntan kan ses som avkastningen banken kräver.

Aktien är ett så kallat värdepapper, och en gång i tiden var alla aktier i börsnoterade företag också fysiska papper som kunde köpas och säljas. I Sverige är sedan år 1990 alla aktier i sådana företag omvandlade till registreringsposter hos Värdepapperscentralen (VPC). VPC lyder under Finansinspektionen och håller reda på vilka personer som äger aktier i olika företag. Den som vill äga aktier får skaffa sig ett värdepapperskonto (VP-konto) eller en aktiedepå i en bank, och banken registrerar i sin tur innehavet hos värdepapperscentralen. Värdepapperscentralen ser sedan till att ägaren får kallelse till bolagsstämma, utdelning på sina aktier, nya aktier vid split, samt överlämnar innehavarens aktier vid tvångsinlösen, till exempel då ett bolag helt köps upp av ett annat.[1] Mindre, icke börsnoterade aktiebolag är dock ej skyldiga att anlita VPC, utan kan välja att uppfylla aktiebolagslagens regler genom att föra aktiebok i egen regi för att hålla koll på vilka deras ägare är.[2]

Bolagets antal aktier förändras vid nyemission, emission och split.

Aktiemarknaden är en plats för aktiehandel. När man köper eller säljer aktier kan man i princip handla med enskilda aktier, men det vanligaste är att köpa eller sälja i form av börsposter, dessa är till exempel 100 eller 200 aktier. 2,2 miljoner svenskar var aktieägare sista december år 2007[3] om man inte räknar in de som är ägare indirekt genom pensionssystemet eller genom att spara pengar i aktiefonder.

Se även

Referenser

  1. ”Frågor och svar”. Värdepapperscentralen. http://www.ncsd.eu/538_SVE_ST.htm. Läst 2008-01-17. 
  2. Aktiebolagslagen (2005:551) 5 kap. aktiebok
  3. ”Svenskarna flyr den skakiga börsen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=733671. Läst 2008-01-17. 
Personliga verktyg