Östergötlands runinskrifter Fv1950;341
Från Rilpedia
 |
|
 |
|
| Signum: | Ög Fv1950;341 |
| RAÄ-nr: | Linköping 267:1 |
| Område: | Östergötland |
| Placering: | Vid länsmuseet i Linköping |
| Tillkomsttid: | ca 1025 e.Kr. |
| Ristad av: | okänd |
|
|
|
| Inskrifter • Runor • Stenar | |
Ög Fv1950;341, är en runsten, som sedan 1950 står utanför länsmuseet i Linköping. Stenen är av gråröd granit, och i sin helhet 395 centimeter hög, varav 298 centimeter ovan mark. Största bredd är 143 centimeter. Ristningsytan är vittrad och ristningslinjerna är ganska smala och grunda. Ovanför slingan finns ett kors. Stenen hittades den 4 maj 1950 på Kallerstads ägor, Linköping, 200 meter sydsydöst om strömbron vid Nykvarn, där runstenen Ög 113 står. Området är nu exploaterat för industribebyggelse. Ristningssidan låg vänd neråt. Troligen är fyndplatsen, också den plats där stenen en gång restes, invid vad som då antagligen var en viktig väg.[1] Texten lyder i
- -iur- : auk : as-iurn : þiR : ristu : stin : þasi : eft-R : uikfast : faþur : sin : es uas : tuþr : o : eklati : sun : helgu[2]
normalisering:
- ...[b]ior[n] ok As[b]iorn þæiR ræistu stæin þasi æft[i]R Vigfast, faður sinn, es vas dauðr a Ænglandi, sun Hælgu.[3]
översättning:
- ...björn och Åsbjörn de reste denna sten efter Vigfast, sin fader. Han var död i England, Helgas son.[4]
Uttrycket "dog i England" är det enda där namnet England säkert finns belagt i det östgötska runskriftsmaterialet.[5]
Källor
- Fornvännen 1950 ss .341 f.
- Samnordisk runtextdatabas, Rundata för windows 2.0. (Datum för runtextfilen 2004-09-17)
Noter
- ↑ Fornvännen 1950 s.341
- ↑ Samnordisk runtextdatabas, Ög Fv1950;341
- ↑ Samnordisk runtextdatabas, Ög Fv1950;341
- ↑ Fornvännen 1950 s.341
- ↑ Fornvännen 1950 s.342
