Från Rilpedia

Édouard Schuré, född 21 januari 1841 i Strasbourg, död 7 april 1929 i Paris, fransk författare och esoteriker.

Han skrev böcker om musikalisk historia, muskdraman samt om mysticism, noveller och dramer. Han var vän med Richard Wagner.

Schuré förde i sin bok De stora invigda (1889) fram tanken att den antika världens stora profeter och andliga lärare alla var invigda i ett hemligt brödraskap som förvaltade de eviga visheten. I mysteriernas form hade de frömedlat sanningen till ett fåtal invigda. En av dessa adpeter var Kristus. Schuré var för övrigt en av de första som lanserade tanken att Jesus hade tagit del av hemlig undervisning hos esséerna, en judisk riktning som esoterikerna anser sig befryndad med.

Skrifter i urval

• Wagner och det musikaliska dramat (Franska och Tyska)
• Souvenirs sur Richard Wagner (Franska och Tyska)
• Österland och Västerland legender
• De stora invigda (Först publicerad i Paris 1889)
• La Vie Mystique (1893)
• L'Âme des Temps Nouveaux (1909)
• Lucifers barn, drama (1900)
• Léonardo de Vinci (1905)
• De eleusinska mysterierna, drama
• Priestess Of Isis
• From Shinx to Christ, an occult history (ca 1913)
• La druidesse : précédée d'une étude sur le réveil de l'âme celtique 1914.
• Merlin l'enchanteur

På svenska har följande böcker utkommit

• Österland och Västerland legender, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1924

Ur "De stora invidga"

• Pytagoras' lif och lära. öfversättning af Gunilla Düben, 1909 Skoglund
• Tre stora siare. Orfeus - Platon - Jesus. Almqvist & Wiksells förlag, Uppsala 1924
• Hermes och Mose, Skoglunds förlag, 1910