Åke Henriksson Tott
Från Rilpedia
Åke Henriksson Tott, Åke Tott, Achatius Tott, född i juni 1598 på Gerknäs gård, Nyland, död 15 juli 1640 på Lavila i Euraåminne socken, Finland, militär; riksråd 1630, fältmarskalk 1631. Son till Henrik Klasson Tott och Erik XIV:s dotter Sigrid Eriksdotter Vasa.
Tott studerade först i Uppsala, där han gjorde sig känd som en stor slagskämpe, innan han gick ut i Ingermanländska kriget som 15-åring 1613. 1627 blev han överste för ett värvat finskt ryttarregemente. Han blev 1630 generalmajor av kavalleriet, senare samma år general och riksråd och 1631 upphöjd till fältmarskalk.
Han deltog i polska kriget i slaget vid Grubin 1627 och tyska kriget i slaget vid Breitenfeld 1631 och drev sistnämnda år ut de kejserlige ur Mecklenburg. Under denna tid råkade han på grund av sitt häftiga lynne i flera konflikter, bl.a. med diplomaten Johan Adler Salvius. P.g.a. sjuklighet tog Åke Tott dock avsked redan 1632 och återvände 1633 till Sverige där han sällan bevistade rådsmötena.
Tott var en tapper, kraftfull samt modig krigare och var högt skattad av Gustav II Adolfs som kallade honom "snöplogen", då han skulle röja väg för de andra.
Gift
1) 1615 med friherrinnan Sigrid Bielke (1607-1634).
Barn: Clas Åkesson Tott d.y., född 14 augusti 1630 på Ekolsund.
2) med grevinnan Kristina Brahe, dotter av riksrådet Abraham Brahe.
Källor
- Nordisk familjebok, 2:a upplagan, Malmö
Se även
- Släkten Tott
