Änglahund (film)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Änglahund
Originaltitel All Dogs Goes to Heaven
Genre Animering
Produktionsland USA USA
Premiär 1989
Regissör Don Bluth
Producent Don Bluth
Gary Goldman
John Pomeroy
Skådespelare Burt Reynolds
Dom DeLuise
Judith Barsi
Vic Tayback
Charles Nelson Reilly
Ken Page
Loni Anderson
Melba Moore
Distribution MGM
Sullivan Bluth Studios
Speltid 89 minuter
Språk Engelska
Budget $ 13,8 miljoner
Uppföljare Änglahund 2
IMDb

Änglahund (originaltitel All Dogs Go to Heaven) är en amerikansk animerad långfilm från 1989. Den är regisserad av Don Bluth och släpptes av United Artists.

Innehåll

Handling

Filmen handlar om schäferhunden Charlie B. Barkin äger ett casino i Louisiana tillsammans med en bulldog vid namn Carface Caruso. Carface börjar bli girig, och bestämmer sig för att mörda Charlie och därigenom få hela intäckterna från casinot själv. Charlie dör, och hamnar i himmlen, där han träffar en rar men något flummig ängel som välkomnar honom. Hon visar Charlie en klocka, och säger att denna klockan representerar hans liv, och att den nu har stannat. Men Charlie, som tycker att himlen verkar alltför trist och äventyrslös, och framför allt utan överraskningar, stjäler klockan och skruvar tillbaka den så att han kan återvända till Jorden. Ängeln ropar efter honom att om han en gång tagit sig ur himlen kan han aldrig komma tillbaka.

Väl tillbaka i livet letar Charlie upp sin godhjärtade men nervöse partner Itchy, en tax som kliar sig hela tiden, och de två börjar planera att hämnas på Carface. Senare hittar de en liten människoflicka vid namn Anne-Marie i en hemlig källare i casinot, och det visar sig att hon har förmågan att kunna tala med djur. Detta uttnyttjar Carface till att få reda på vilka djur som kommer att vinna i olika tävlingar. Den lilla flickan visar sig vara föräldralös och är inlåst i källaren mot sin vilja. Charlie och Itchy räddar henne, och Charlie tänker göra samma sak med henne som Carface gjorde, men efter ett tag så börjar han tycka mer och mer om henne.

Men Carface vill ha tillbaka flickan, och till slut kidnappar han henne när Charlie och Itchy är borta, och tar med henne tillbaka till casinot. Charlie försöker rädda henne, men inser till slut att det bara var en fälla, att inte Carface vill åt flickan utan att han i själva verket bara ville döda Charlie. Fast Charlie ger sig inte så lätt, så han börjar slåss med Carface och de båda faller ner i en stor vattentank. Där blir Carface uppäten av en musikalisk och gigantiskt krokodil, medan Charlie räddar Anne-Marie. Han lägger henne på en stor bit trä som flyter i vattnet och ser till att hon kommer i land. Sedan stannar hans klocka, som vattenfyllts medan han försökte rädda Anne-Marie, och Charlie dör. När Anne-Marie ska sova på kvällen kommer Charlies ande, eskorterad av en demon, och ska säga farväl till henne. Men då kommer änglen från början av filmen flygande och säger att då Charlie offrade sitt liv för att rädda flickan så ska han få en andra chans i himmlen. Så de två hundarna flyger iväg tillsammans på ett moln emot solnedgången medan en pigg gospel sång spelas. Slutet gott, allting gott.

Originalröster

Svenska Röster

Musik

Filmen innehåller ett flertal sånger och musikstycken, de flesta i 1930:tals jazz-stil. Kung Gators sångnummer "Let's make music together" är även en parodi på Esther Williams filmernas vattendansnummer. Låttexterna är skrivna av Charlie Strouse och T.J. Kuenster, och är komponerade av Ralph Burns.

Sånger

  • "You can't keep a good dog down" (En strong gammal hund står pall) - Framförd av Burt Reynolds och Dom DeLuis, resp. Lars-Erik Berenett och Magnus Ehrner.
  • "Let me be surprised" (Lev och vi har chans) - Framförd av Burt Reynolds och Melba Moore, resp.

Lars-Erik Berenett och Lena Willemark.

  • "What's mine is yours" (Allt mitt är ert) - Framförd av Burt Reynolds, resp. Lars-Erik Berenett.
  • "Soon you will come home" (Kom och ta mig med) - Framförd av Judith Barsi, resp. Lizette Pålsson.
  • "Let's make music together" (Vi ska jamma tillsammans) - Framförd av Ken Page och Burt Reynolds, resp. Per Eggers och Lars-Erik Berenett.
  • "Halleluja" - Framförd av Candy Devine.

Uppföljare

Filmen blev en stor succé på köpvideo och det gjordes därför en direkt-till-video uppföljare 1996, Änglahund 2. Det gjordes efter detta en tv-serie som är baserad på den andra filmen, och en jul-special.

Personliga verktyg