Johan Ulveson

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Johan Ulvesson)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Johan Ulveson, född Karl Johan Magnus Ulveson 30 maj 1954 i Brännkyrka i södra Stockholm, svensk skådespelare och komiker.

Johan Ulveson är utbildad vid scenskolan i Malmö och började sin karriär på Norrbottensteatern i Luleå. Sitt genombrott fick han i Boulevardteaterns uppsättning av Revisorn. 1990 tilldelades han Svenska Dagbladets Poppepris för sin insats som den utvecklingsstörde Ellard i komedin Kom igen, Charlie, även den på Boulevardteatern.

Redan 1986 medverkade Ulveson i Povel Ramels TV-serie Affären Ramel, 1989 fick han vara med i Ramels och Hans Alfredsons gemensamma revy, Tingel Tangel på Tyrol. Samarbetet med Povel Ramel fortsatte 1992 då Ulveson gjorde succé i revyn Knäpp Igen!Cirkus i Stockholm. Han har sedan dess medverkat i en mängd uppsättningar på olika teaterscener bl.a. Dramaten, Oscars, Vasan och Stockholms stadsteater.

För den breda publiken är han känd genom många film och TV-produktioner bl.a. julkalendern Ture Sventon, privatdetektiv, Harry lund lägger näsan i blöt, Parlamentet, Kaspar i Nudådalen, Bert - Den siste oskulden, Björnes magasin och c/o Segemyhr. Ulveson är en av medlemmarna i Lorrygänget som drabbade TV-tittarna i slutet av 1980-talet. För tillfället aktuell i revyn Uggla Rheborg Ulveson som spelas på Cirkus i Stockholm.

Filmografi (urval)


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar

Externa länkar


Personliga verktyg